Vi tackar allra ödemjukaste

I går kom grannen förbi med några riktiga godsaker i present. När vi lite senare öppnade upp innehållet stod vi en lång stund och bara häpnade över överflödet. Min man stönade högljutt när han fick syn på champagnen och utbrast flämtande: ”- känn på lukten av champagneväskan” och  tryckte  upp hela härligheten rakt under näsan på mig och mumlade: ”-Den är gjord av läder.”

Min man är fortfarande i extas.

I botten av påsen fann även jag något överraskande, vad kunde detta vara? Jag spärrade upp ögonen när jag halade upp det oväntade…Ehh …Tvättsvampar? Haha, så kul! Champagne och tvättsvampar.  Varför har man inte tänkt på den kombon tidigare?

DSC_0130

Som Gert Fylking hade uttryckt det, ”äntligen”

Livet är på topp just nu. Jag kan äntligen andas ut, inga hantverkare så långt ögat når.

De är klara med allt arbete med huset, tack och lov. Men vilken skillnad det blev, den faluröda färgen riktigt lyser upp omgivningen. För att inte tala om grunden, mamma mia så fint det blev.

Precis allt blev bra! Det känns verkligen så skönt, på riktigt.

Och sanna mina ord, det kommer att dröja ett bra tag innan jag släpper in någon hantverkare  i huset igen.

DSC_0105

DSC_0111 IMG_0821

 

Tänk att lite färg kan gör så mycket. Ser ni vilken skillnad det blev? Jag kommer att fortsätta kvällen med att le brett… No more hantverkare, tjooho!

DSC_0067

 

Man upphör aldrig att förvåna sig

Hur mycket mjölk dricker mellandottern egentligen?  Innan helgen började köpte jag upp mig på flera paket av denna vara och tänkte i mitt stilla sinne att detta bör vi klara oss på med råge. Eftersom jag visste  att hon, vår mjölkslukande dotter skulle vara hemifrån under större delen av helgen var jag ganska säker på att mjölken skulle räcka …

Låt mig börja med att påpeka att det fanns en hel del mjölk kvar innan hon kom hem från sina utsvävningar på söndagskvällen. I morse möttes jag av denna syn när jag äntrade köket…Det var tokslut på all mjölk, hur gick detta till?

DSC_0096

 

 

Spakväll med yngsta dottern

Jag kan inte nog säga det men jag gör det igen. Vårt nyrenoverade badrum är helt underbart. Jag och yngsta dottern bestämde oss för att ha en spakväll. Sagt som gjort satte vi på ångbastun, fick en gliring av min man som tyckte att temperaturen jag beställt var en aning tam. Jag spände blicken i honom och påminde honom om förra gången då jag och  yngsta dottern ångbastade och kom ut från bastun som två nykokta humrar, vi hade absolut inte den snygga hallonröda färgen på kroppen utan den mer illröda. Den här gången skulle vi bara njuta och vara optimalt rosa, jag med ansiktsmask och hon med inpackning i håret. Det blev bra och vi njöt under hela spaupplevelsen till skillnad från förra gången.

Se hur rosa och fin hon är.

DSC_0093

Helgnöje

Några ord om återvinningscentralen. Vem kan skryta med att man är stammis på tippen?  Och numera  bundis med personalen? Kan det vara jag och min man? Troligen, eftersom vi  hänger där 24/7 och slänger säker minst ett ton med saker varje gång vi är där. Bara jag tänker på det, blir jag  alldeles matt över hur mycket vi gör av med under veckorna. Särskilt nu när vi har haft hantverkare här också. Snacka om glamorliv!

Vi lämnar det, det blev för tråkigt. För att hoppa över till ett litet mer spännande helgliv så har vi även klippt gräsmattan.  Sådant som man bara måste göra när man har en stor plätt med gräs.

DSC_0076

Jag tog även ner vinterskorna från kattvinden och visade äldsta dottern att hon faktiskt hade köpt ett par nya vinterkängor förra året som dessutom är snarlika mina nya godingar till kängor. Hon såg tveksam ut och undrade om de verkligen var hennes. Men, försökte jag, det är bara du som har storlek 38 i familjen. Det argumentet bet, tack och lov.

Se så vig hon är vår jujutsiudotter, med skostorlek 38.

026-2

Att strypa en bananfluga

Jag tror jag får spader…Dessa bananflugor. Jag har tusentals av dem överallt i huset. Hur förökar de sig egentligen? När jag i morse smög mig fram till bananflugfällan kan jag ha råkat bevittna en parning men är inte helt säker på det eftersom jag inte har en aning om hur de gör. Visserligen har några dött i min fälla men det kvarstår en hel del, de verkar vara svåra att utrota. Jag säger som Anders Timell ”kämpa, kämpa”.

DSC_0029