Granpolis

Än så länge har vi inte köpt någon gran, men jag hoppas att vi kan göra det till helgen. I år måste det bli en pytteliten sådan eftersom det knappt finns någon plats i vår lilla lägenhet. I vanlig ordning får vi väl klämma in den stackaren i någon av de få hörn vi har. Sedan ska granpolisen, det vill säga jag, försöka bringa någorlunda ordning i julgranspyntet. I helgen när vi besökte Ikea köpte jag upp mig på ett gäng kökshandukar för 5 kr/st. De tänkte jag använda som servetter till julen, det blev en billig och bra affär och de var dessutom fina.

Under december månad har jag gått in i en sorts adventsdimman, där jag lyckats klämt i mig ”kung Oscars” pepparkakor med mögelost på i drivor och hunnit prova på ett antal olika glöggsorter. Som tur är blir det inte så många söndagsglöggar till eftersom julen snart nalkas. Fast lite julklappar har jag däremot både införskaffat och slagit in.

Chelsie, yngsta dottern och jag har bakat pepparkakor och lyssnat på julmusik på Spotify.

Det blev en liten stad.

Ta hand om dig!

Nobel och andra festligheter

Det blev en fantastisk helg, en av de härligaste jag haft på länge. Det började i fredags efter arbetet, då alla barnen kom på besök. Vi åt Nobelmiddag och firade att Sofie kom in på lärarutbildningen och som vanligt blev det uppsluppen stämmning med mycket skratt och tjo och tjim.

På lördag morgon åkte alla utom Chelsie, yngsta dottern med till Uppsala. Vi hjälpte André och Corinne att flytta in i deras nya studentlägenhet. Den är verkligen jättefin, jag tror de kommer att stortrivas där.

På kvällen drack vi ett fantstiskt gott vin, ganska dyrt men verkligen jättegott.

Vi har som tradition att varje år åka till Sigtuna och gå på julmarknad. Förra året blev det ju tyvärr ingen på grund av corona, men i år blev det av. Vi startade morgonen på mysiga ”Tant Brun” och som vanligt åt vi deras adventsfika med kaffe och varm choklad med vispgrädde till. Det blev besvikna miner när vi upptäckte att pepparkakan i adventsfikat endast hade två ljus i sig, fastän den skulle bestått av tre. Nä, det var inte roligt.

I år var chocken så stor när jag meddelade att jag inte tänkte köpa någon mistel att Patric utbrast förfärat -” va, ska du inte köpa någon?” med en sådan besvikelse i rösten att jag ändrade mig på nolltid och ställde mig i kön och genast köpte en för jag ville liksom inte göra honom alltför upprörd, fast lite undrande är jag dock eftersom han varje år gnäller över mitt inköp gällande denna tingest. Nåja, nu är de köpt och uppsatt. Sofie, mellandottern i sin tur bestämde sig också för att köpta en.

Mina fina, fina, all kärlek!

I kväll är det dags igen för en julglögg, det är också en mysig tradition.

Ta hand om dig!

Grattis Sofie!

Yes! Vi kommer att få en grundskollärare i familjen. Sofie, mellandottern kom in på sin utbildning, som hon sökte i början av hösten. Hon ska börja i mitten av januari och slutar 4 år senare. Jätteroligt att hon och tvillingarna hittat varsin utbildning som verkar passa dem. Jag är stolt som en tupp!

I lördags var jag och Patric på Nacka strandsmässan på öl- och whiskyfestivalen.

Hade det inte varit så att jag fått fribiljetter dit skulle vi nog inte gått. Det kostade 300:- och då ingick bara entréavgiften och ett litet ölglas. Väl på mässan gick vi runt och provsmakade olika sorters öl, några smakade så illa att vi hällde ut det andra smakade riktigt bra såsom ett från Fjäderholmarna.

I kväll ska vi fira Nobeldagen och att Sofie kom in på sin utbildning. Alla barnen kommer på middag, även Sofie pojkvän Viktor. Älskar att omge mig med de bästa❤️

Ta hand om dig!

Trädfällning

I går efter en jättejobbig arbetsvecka åkte vi ut till landet. Det var så fint att kliva ut ur bilen och titta upp på det stjärnklara himlavalvet. Det kändes som om stjärnorna strålade i kapp med varandra, mycket vackert och rogivande. Vi har eldat för fullt i braskaminen eftersom det har varit ordentligt kyligt, med flera minusgrader.

Det blev en tur till Västerås på morgonen. Vi inhandlade diverse saker som behövdes, bland annat en adventsstjärnan som jag genast satte upp i köksfönstret när vi kom tillbaka. Den största anledningen till varför vi åkte ut till landet var för att markerara ut vilka granar som trädfällaren ska trolla bort när han kommer, han får ta med sig både trädet och stubben. Vi bestämde att det blir 4 styckna jättestora granar som ska bort. Patric ska själv ta bort minst 4 träd han också, fast de är något mindre.

De här fulgranarna kommer snart vara ett minne blott.

I morgon ska vi hjälpa Corinne, äldsta dottern att flytta bort sina saker från sitt studentrum, den 1 december måste hon ha flyttat ut. Hon och André, sonen kommer sedan att flytta i hop i en 2:a med eget kök och badrum tvärs över gatan där de bor just nu, det kommer att bli jättebra.

Ta hand om dig!

Nu är det allvar

Sverige demokraternas Youtube-kanal Riks hade för ett tag sedan ett halvtimmes långt pratprogram där det diskuterades varför kvinnor inte röstar på SD i samma utsträckning som män. En av programledarna hade en teori att ”kvinnor är mer känslostyrda”. Att män röstar mer höger förklaras med att ”män är mer sakliga, har lättare för kritiskt tänkande”… Hm, kan det vara just därför som kvinnor inte röstar på SD? Det finns också många andra saker som gör mig upprörd, till exempel alla dessa rubriker som inte allt för länge sedan poppade upp i olika samanhang. Exempel: -SD-nämndeman i Södertörn sprider öppet rasism och hat, -SD-politiker i Nacka aktiv i nazichatt, SD-påläggskalv uttrycker nazism och rasbiologi i chatt med partikamrat,  SD-politiker som tidigare deltagit i rasistiskt medborgargarde uppmanar till våld mot Black Lives Matter-demonstration. -SD-politiker i Lund sprider nazistiskt material.-SD-politiker i Botkyrka sprider fascistisk propaganda. Jag skulle kunna fortsätta i det oändliga. Ett annat exempel är att Sverigedemokraternas politiker inte vaccinerar sig eftersom de inte har …tid? Det håller bara inte, vilket skitsnack, rent ut. Är det här ett parti som vi kan lita på och känna oss trygga med? Vad händer med de som har andra åsikter än deras, vad händer med alla homosexuella, transpersoner och de med andra hudfärger? Vad händer med oss kvinnor som är så ”känslostyrda” får vi ha åsikter eller ska vi bara vara hemma och baka och föda ariska barn? Vilket Sverige vill du leva i?

Ta hand om dig!

Så där en tisdag

Plötsligt blev jag väldigt biosugen så vi bokade biljetter till Wes Andersons senaste film, så när jag slutade jobbet för dagen mötte jag upp Patric och Chelsie, yngsta dottern på Noodle House på Götgatan. Till min glädje satt även André, sonen, där. Han var på tillfälligt besök i stan och var också hungrig. Restaurangen bjöd på god mat men tyvärr var portionerna pyttesmå. Jag blev inte riktigt mätt efter att ha satt i mig 8 dumplingar. Patrics anka var däremot helt fantastisk god och mer mättande.

André åkte tillbaka till Uppsala igen efter att ha tryckt i sig ett gäng med skaldjur på pinnar. Vi andra korsade gatan och slank in på bion. Det var mysigt att omslutas av biomörkret och bara njuta av en välgjord film. Jag och Chelsie smaskade i oss så mycket snacks att det verkade som om vi aldrig ätit mat tidigare för vi åt så det sprutade ut en salig blandning av-popcorn och bacon snacks ur öronen på oss.

Skönt att det redan är onsdag, mitt i veckan, nu är det inte långt kvar till helg. Den som väntar på något gott…

Ta hand om dig!

…som min syster brukar säga: ”I am what i am.”

Har tagit det lite hasta manjana den här veckan kan man säga, dagarna har mest bestått av soffläge och bredvid mig i soffan har det legat ett berg av snytpapper. Känner mig för övrigt bättre, jag hostar inte lika mycket som tidigare och huvudvärken har avtagit avsevärt, det finns hopp om liv alltså. Jag har till och med slitit fram dammsugaren och skurat golvet som numera går i ett nafs. Jag längtar inte tillbaka till villan i Huddinge med sina 300 kvm att städa.

På många sätt har jag nog aldrig varit gladare och stabilare än i dag. Jag vet vem jag är. Jag har mindre skamkänslor för saker som hänt och för saker som kanske inte blev så lyckade. Jag ligger inte längre sömnlös på nätterna över något som sagts eller gjorts. Jag vet vilka människor jag tycker om att omge mig med, och vilka som inte vill mig väl. Ekonomi finns för att parera olika livslägen, det kan vara allt från att unna mig att gå på spa till att gå ut och äta en god middag, när jag inte orkar laga mat. Att jag åldras känns varken stort eller tungt, rynkorna finns där som en påminnelse om livet. I kropp och knopp har jag gått från klarhet till klarhet och känner mig starkare och ser fler möjligheter än tidigare. Min stora livsglädje har jag fått från min familj och mina vänner som bidrar med så mycket gott. Såklart är inte livet hela tiden på topp, men i det stora hela så är jag nöjd.

Det är tur att min man bidrar med så mycket fint och lyfter mig när livet inte alltid står i zenit.

Ta hand om dig!

Dunderförkyld

Hjälp, vad jag har blivit förkyld. Hela natten har jag hostat slem, snörvlat och näsan rinner som en kran. Jag som aldrig brukar vara sjuk har redan varit sjukskriven två gånger denna höst för förkylning, inte likt mig alls. I morse hostade jag så mycket att det inte gick att ligga kvar i sängen så numera sitter jag som en eldgaffel i soffan och lyssnar på talbok och dricker citronvatten.

Eftersom jag blev sjuk kunde jag heller inte träna på Sats, tanken var att jag skulle träna tillsammans med min gamla barndomsvän Birgitta sedan 46 år tillbaka i morse, men det får förhoppningsvis bli nästa tisdag. I helgen köpte jag ett årskort dit. Jag tänker försöka gymma två till tre gånger i veckan (som jag gjorde innan pandemin slog till) och på tisdagar har jag och Birgitta bestämt att vi ska försöka träna i hop, det ser jag verkligen fram emot. Fast i dag blir det att ha en…låg vilopuls.

Det känns som om det är dags att börja fundera på var advetssakerna ska upp i lägenheten. Jag har massor med julpynt i källaren som inte kommer att få plats i vår lilla trea. Jag får helt enkelt sålla även där och hoppas på att barnen vill ha något.

Ta hand om dig!

Lövet

Det här med att gå ut och ta en öl efter jobbet, det har inte hänt mig på årtionden, men i går blev det äntligen av. Jag och Patric har pratat om att göra det ända sedan vi flyttade in till stan men inte riktigt kommit till skott. Vi har visserligen ätit på restaurang en fredagskväll efter jobbet, men det är inte riktigt samma sak. Vi bestämde oss för att knalla in på puben, Löwenbräu, ett gammalt ölställe som vi båda besökt i vår ungdom. Snabbt kunde vi konstatera att det nog inte var många ”after work” personer i lokalen för medelåldern skönk drastiskt när vi äntrade baren och då börjar jag ändå närma mig mina stadiga 60. Patric beställde en krångligt öl som tog minst 10 minuter att göra, min mellanöl tog ungefär detsamma, i och med det kunde vi i godan ro sitta och studera inredningen och ganska omgående konstaterade vi att de det var sig likt och att de antagligen inte byggt om i lokalen sedan vi sist var där. Löwenbräu fyller 101 år i år och servitriserna har nog varit med sedan start.

Vi var inte där någon längre stund men det räckte. Chelsie väntade hemma och var döhungrig. Vi åt varsin räksmörgås och en Butlers avokadoförrätt. I morgon är det aktivitet med hela familjen, längtar.

Ta hand om dig!