När André och Corinne bodde i Uppsala träffade jag dem oftare än jag gör nu när de bor i Stockholm. Det ville vi ändra på, så vi bestämde att de som vill och kan kommer hem till oss på onsdagar för att äta middag, en dag som alla barn var överens om passade bäst. Igår var dock bara halva gänget på plats; resten var upptagna med jobb.
Vi bjöd på jordärtskocksoppa med parmasanchips, tillsammans med bröd från Åsö bageri och hummus. Jag ser verkligen fram emot våra gemensamma familjemiddagar. Att ha mina barn nära ger mig en sådan energiboost och glädje, jag känner mig verkligen lyckligt lottad.
I veckan var det dags för detta…
För ett tag sedan bokade jag och Kicki biljetter till China Teatern för att se Joyride, vi satt så nära scenen att jag övervägde att be om autograf i pausen. Musikaldrottningen tyckte dock inte att föreställningen riktigt levde upp till förväntningarna, medan jag, som inte går på musikal särskilt ofta, tyckte att den var både underhållande och bra.
I morse packade vi bilen och styrde mot landet, med oss hade vi vår nyinköpta kolgrill. Den här gången bestämde vi oss för att skippa den amerikanska Webergrillen. I stället föll valet på en kanadensisk Napoleongrill. Den här modellen är något mindre än den vi haft tidigare, vilket passar bra eftersom vi redan har en stor gasolgrill att ta fram när vi blir fler. I kväll är det dags att inviga den, det blir röding, mandelpotatis toppad med parmesanräkor och ett nytt österrikiskt rieslingvin till.
Patric har också monterat de nya sätena i båten, och det blev verkligen toppenbra. Själv har jag lyckats få bort alla Sjöräddningssällskapets dekaler med hjälp av en varmluftspistol, det gick lätt som en plätt. Nu återstår bara att få bort klistret, och den huvudvärken får jag fundera vidare på.
lamatrona.net 