På’t igen!

Numera är jag en arbetande kvinna, visserligen jobbar jag bara 25% till att börja med, men ändå!

Nu är bara frågan, vilken av dessa kaffekoppar är min?

Min namnes efternamn börjar nämligen också på O.

Som jag nämnt tidigare har jag varit sjukskriven på 100 % sedan mitten av april förra året, så det är verkligen en stor omställning att börja arbeta igen. Jag har märkt att en del av mina arbetskollegor fortfarande ser mig som den jag var innan mina höft- och ryggproblem började, alltså helt frisk. Jag tror det kan bero på att jag tagit beslutet att börja arbetar igen och inte har några synliga men. Redan första dagen frågade någon om jag kunde ta hand om skridskoåkningen, men hallå! Jag kan ju inte ens böja mig ner och allra minst knyta ett par skridskor. Det är tydligt att det här kommer att bli en större utmaning än jag först trodde. Dessutom går det inte att jämföra sina egna krämpor med någon annans, varje situation är unik.

Innan jul var jag på en mammografiundersökning, och i veckan fick jag resultaten från både den och de prover jag tog. Allt såg bra ut, hurra! Jag fortsätter att vara cancerfri!

Haha, det slår aldrig fel! André glömmer alltid något hemma varje gång han hälsar på! Den här gången var det plånboken, förra gången eltandborsten, och gången innan dess var det mobilladdaren. Listan kan göras hur lång som helst…

Patric arbetade sent igår kväll, så vi kom inte iväg till landet förrän i morse. Det blev en tidig start trots allt, och när vi klev utanför dörren möttes vi av ett magiskt vinterlandskap, snön gnistrade i morgonljuset. På väg till bilen kunde jag inte låta bli att stanna upp, det var som att hela världen vilade under sitt vita täcke.

Väl framme på landet var det några grader kallare, snön låg i drivor, och under dagen tittade solen fram mellan de tunga molnen, vilket kändes som en oväntad bonus. Jag älskar verkligen hur allt känns lite lugnare här ute, särskilt omgiven av detta vackra vinterlandskap. I stugan tände vi en brasa och jag har passat på att läsa. I veckan avslutade jag De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel och har nu börjat på den andra delen, Väninnorna på Nordiska Kompaniet. Jag kan varmt rekommendera böckerna, de är både charmiga och medryckande.

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar