Midnattsloppet

Även denna helg blev det en kortis fram och tillbaka till stan. Patric, Corinne, Simon och hans mamma sprang midnattsloppet som gick av stapeln här på Södermalm. Jag och Chelsie parkerade oss nästan vid Mosebacke torg så att vi kunde se dem ordentligt när de flämtande tog sig ann den långa backen på Östgötagatan.

Det var hur mycket folk som helst som sprang.

Patric sprang förbi oss i ilfart, det blev endast en bild på hans rygg.

Tio minuter senare dök de här två upp, som knappt hade tränat inför milen, de fick jättebra tider dessutom, vilken bragd! Jag är jätteimponerad.

Vilken folkfest det var så där mitt i natten. Jag gissar att jag kommer att få stå och heja på dem igen vid nästa midnattslopp och kanske hinner jag då bara fotografera deras ryggar, med tanke på hur snabba de var den här gången.

I veckan kom sotaren på besök, när han rundade huset och såg bastun kvittrade han förtjust: -”ni kom ihåg glidskyddet på stegen.” Tänk vad man kan göra en sotare glad! Allt blev godkänt och klart, han berömde bastun och sa att den var mycket välbyggd.

När Patric kom ut till landet kunde vi äntligen njuta av ett bastubad, så himla härligt! Vi for fram som två jojon och kastade oss i Mälaren och där ”någon”for nästan gallskrikande upp innan vattnet ens nått magen, in i bastun och slänga på några vedpinnar i kaminen, sedan var det dags för den som icke är en badkruka att ta sig ett dopp till, badkrukan kunde tänka sig att ta vattenslangen i stället, nåja, vi båda njöt och tyckte att det var ren och skär njutning att basta i vårt egengjorda lilla sjöhus.

Den här gången följer André med till landet, vi två kommer att hänga där hela veckan, jag är glad som en lärka, det blir så mycket trivsammare att ha lite sällskap.

Man kan ju knappt få nog av den illröda månen som dyker upp som gubben i lådan på kvällarna, det är så vackert.