Livet

Åh,vad jag älskar livet på landet. Jag känner mig totalt avslappnad när jag är här på Dåwö. Jag längtar inte ett dugg tillbaka till stan. Jag tar dagen som den kommer och det finns inte så många måsten, jag bestämmer själv takten på det som jag vill ha gjort. Det mest spännande är nog min och Patrics diskussioner om vilken middag vi ska äta på kvällen -”ska vi grilla i kväll igen… eller inte?” Alltså, behöver man tänka på så mycket mer än så?

I början på veckan åkte vi en sväng till Västerås och lämnade in ytterdörren, den behövde få en ny glasruta. Ett av mina projekt är att sätta målartänderna i den och försköna den en aning. Just nu är den inte direkt munter att titta på, faktiskt så saknar den all charm helt, jag hoppas jag kan ändra på det. Min gamla landetgranne från Kvicksund kom också och hälsade på. Hon blev så lyrisk över den vackra naturen i Köpingtrakten att hon bestämde sig för att börja leta landställe i dessa krokar. I onsdags följde vi med henne och tittade på ett torp inte långt i från oss. Huset är ett renoveringsobjekt och behöver mycket kärlek och stort tålamod, tomten var enormt stor, med kan med ganska enkla medel bli hur fin som helst. Vi får se vad hon bestämmer sig för.

I går tog vi en sväng hem och lämnade barn. I morse åkte jag och Patric ut igen till landet. Det blev ett fullpackat släp med utemöbler från altanen och diverse krukor. Nu återstår endast några möbler som ska magasineras i en av bodarna, sen är vi i hamn. Patric fortsätter altanbygget vid stranden, han gjöt plintar igår och har börjat så smått med ramen, det kommer att bli så fint.

Även mitt målningsarbete går som på räls. Nu är den inglasade altanen som ny fastän jag bara grundmålat den. Taket är däremot klar.

Ta hand om dig!