Underbara nyheter!

För några veckor sedan åkte vi och tittade på ett landställe i Köpings kommun. Både jag och Patric blev helt tagna av stället och bestämde oss för att buda på det. Det har tagit tid för säljarna att anta vårt bud, de har varit så veliga. Och under tiden har vi gått omkring som på nålar och önskat något sorts besked. I går blev det äntligen vårt, eller rättare sagt i veckan blir de det, för då ska alla papper skrivas på. Jippi!

Det firade vi med grillat och en god champagne (som förövrigt stod på kylning, in case of…)

Landstället som vi tar över har bebotts av ett äldre par som har haft det i sin ägo sedan 40-talet. Det kommer att finnas hur mycket som helst att göra både inom- och utomhus. På visningen höll vi på att sätta saliven i halsen när vi såg att huset var knökfullt med små och stora tavlor med olika dasskämtshumor på, de fanns verkligen överallt. Ingen var särskilt rolig heller. Med lite färg och nya tapeter kommer det att bli jättefint. Själva huset behöver målas om också, just nu går den i gult, inte en fin härlig gul färg, utan en apful mörk gulkulörtfärg. Knutarna är bruna och även grunden har samma brun färg, brrrr. Utomhus måste vi ganska omgående såga ner en massa träd. Tomten är hyggligt stor men täcks av en massa onödiga träd som gör att den ser mindre ut än vad den är. Ja, ni hör, det kommer att finnas en massa projekt framöver. I veckan vet vi mer om när vi får tillträde. Tyvärr ser det inte ut som om det bli av detta år, utan det verkar som om vi får vänta ett bra tag till, men den som väntar på något gott…

Ta hand om dig!

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar