Dumplins

Middagen i går gick inte av för hackor. Det blev japanskt rakt igenom. Till förrätt blev det egentillverkad misosoppa.

Till huvudrätt blev det dumplings. Just nu är jag mer eller mindre besatt av av dessa degknytten med magiskt innehåll. Otroligt gott.

Här kommer receptet på dem:

Degen

300 g vetemjöl

1/2 tsk salt

160 ml vatten

Fyllningen

1-2 msk sesamolja

En stor morot

200 gram champinjoner

En gul lök

60 g purjolök

Ett pak shoy-kålhuvud

2 msk riven ingefära

2 rivna vitlöksklyftor

2 msk soja

1 msk risvinäger

Dippsås

3 msk soja

1 msk risvinäger

1 msk agavesirap

1/2 tsk sesamolja

1/2 tsk sambal oelek

Garnering

Finhackad salladslök

Gör så här

Blanda till degen och låt den vila någon timma i kylen.

Hacka grönsakerna fint. Fräs lök, morot och champinjoner i sesamoljan några minuter. Lägg i kålen och purjon och fortsätt fräsa några minuter. tillsätt ingefära, vitlök, soja och risvinäger och låt stå på medelhög värme ytterligare några minuter. Ta sedan bort den från spisen och låt svalna och koncentrera dig istället på degen. Använd majsstärkelse så att degen inte klibbar. Dela degen i två delar och kavla ut båda tunnt. Tryck ut runda cirklar med ett dricksglas. Lägg fyllningen i och vik ihop knytet och tryck till kanterna. Stek knytena i en stekpanna med sesamolja så att de får färg. Blanda ingredienserna till dippsåsen med varandra. Garnera med salladslöken.

Proppmätta landade vi på den nyfixade balkongen, där tog  vi ett glas av det kalla och krispiga rieslingvinet. Vilken härlig kväll det blev, det var både mysigt och ombonat. Det kommer garanterat vara ett ställe vi kan vara på under många och långa höstkvällar framöver. Infravärmen kommer att gå varm.

Ta hand om dig!

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar