augusti 2020

Milstolpe!

I torsdags passerade Patric 50-års gränsen, det firade vi med pompa och ståt, som vi förövrigt gjort fram till i går. På själva födelsedagen var både jag och Patric lediga, barnen arbetade och gick i skola. Men det gick ingen nöd på oss. Vi åkte till Ulriksdals slott och intog en lunch i den vackra och fina slottsträdgårdsrestaurangen.

Med en något hetsig bakrundsmusik åt vi till takterna av oljefatsoskön rytm. Vi svalde ner den något osaltade och okryddade rödingen, där de gömt de mjälla primörerna under ett vitt täcke av skum, som dock var det mest spännande på hela tallriken.

På kvällen följde André och Chelsie med på en tysk restaurang på Runebergsgatan på Östermalm.

Det var betydligt bättre än restaurangen vi besökt några timmar tidigare ”Sekt” som restaurangen heter har fått en gulddrake av DN och kändes mycket lovande. Det började sådär. Vi var tvungen att flyga upp på varsin hög barstol med iskallt stål som omgärdade stolsittsen. Ogracilt försökte jag puffa fram stolsdynan så jag slapp bli till en istapp, det hela slutade med att jag nästan höll på att ramla ner under bordet. Väl på plats med en jätteöl i handen pustade vi ut, alla hade lyckats komma upp ordentligt på sin stol och satt nu stadigt uppflugna runt bordet och kunde ägna sig åt menyn. Alla utom Chelsie tog avsmakningsmenyn. Det var både gott och trevligt. Födelsedagsbarnet blev mycket nöjd och mätt, liksom vi andra.

Efter restaurangbesöket åkte vi hem och korkade upp en flaska Bollinger och skålade in 50- åringen.

Nu är han ordentligt firad.

Ta hand om dig!

Dumplins

Middagen i går gick inte av för hackor. Det blev japanskt rakt igenom. Till förrätt blev det egentillverkad misosoppa.

Till huvudrätt blev det dumplings. Just nu är jag mer eller mindre besatt av av dessa degknytten med magiskt innehåll. Otroligt gott.

Här kommer receptet på dem:

Degen

300 g vetemjöl

1/2 tsk salt

160 ml vatten

Fyllningen

1-2 msk sesamolja

En stor morot

200 gram champinjoner

En gul lök

60 g purjolök

Ett pak shoy-kålhuvud

2 msk riven ingefära

2 rivna vitlöksklyftor

2 msk soja

1 msk risvinäger

Dippsås

3 msk soja

1 msk risvinäger

1 msk agavesirap

1/2 tsk sesamolja

1/2 tsk sambal oelek

Garnering

Finhackad salladslök

Gör så här

Blanda till degen och låt den vila någon timma i kylen.

Hacka grönsakerna fint. Fräs lök, morot och champinjoner i sesamoljan några minuter. Lägg i kålen och purjon och fortsätt fräsa några minuter. tillsätt ingefära, vitlök, soja och risvinäger och låt stå på medelhög värme ytterligare några minuter. Ta sedan bort den från spisen och låt svalna och koncentrera dig istället på degen. Använd majsstärkelse så att degen inte klibbar. Dela degen i två delar och kavla ut båda tunnt. Tryck ut runda cirklar med ett dricksglas. Lägg fyllningen i och vik ihop knytet och tryck till kanterna. Stek knytena i en stekpanna med sesamolja så att de får färg. Blanda ingredienserna till dippsåsen med varandra. Garnera med salladslöken.

Proppmätta landade vi på den nyfixade balkongen, där tog vi ett glas av det kalla och krispiga rieslingvinet. Vilken härlig kväll det blev, det var både mysigt och ombonat. Det kommer garanterat vara ett ställe vi kan vara på under många och långa höstkvällar framöver. Infravärmen kommer att gå varm.

Ta hand om dig!

Livet

Mina mungiporna går nästan ett varv runt huvudet av glädje med tanke på den korta promenaden jag har till nya arbetet. Det känns jättebra att vara hemma på nolltid när jag slutar. Mitt schema ser också väldigt bra ut. Jag börjar tidigt på morgonen och slutar då också tidigt, passar mig utmärkt. Dock dök det upp en plump i protokollet redan första dagen, kvinnan jag skulle arbeta med hade sagt upp sig under sommaren så numera blir vi två nya i en verksamhet som vi måste bygga upp på egen hand. Det kommer att bli en tuff nöt att knäcka eftersom tiden aldrig räcker till. Det är mycket som måste planeras och tänkas på. Nåja, det är bara att kavla upp ärmarna och ta tag i det när verksamheten väl drar igång på riktigt. När jag jämför den gamla skolan versus den nya, inser jag hur mycket längre fram den gamla har kommit, det är allt från digitalisering till undervisning. Det är ett milslångt glapp mellan verksamheterna. Min egen hemkommun har definitivt halkat efter, vilket känns jättetråkigt. På den nya skolan måste jag betala skollunchen vilket jag inte behövde i Stockholm. Där fick vi också egen telefon och dator. Här delar vi på en telefon på flera avdelningar så även datorn. Vi får inga arbetskläder men det fick vi där och så vidare. Men det finns en sak som väger upp det hela och det är humor. Den här lappen sitter uppklistrad på vår personaltoalett.

Haha, var inte blyg att använda den…i broderad text dessutom. Vilken humörhöjare. I gårmorse när jag dammsög öppnade jag ytterdörren till vår balkong på övervåningen. Plötsligt slog det mig att vi borde göra något åt den tråkiga balkongen. Sagt som gjort, tio minuter senare stod Patric med motorsågen i fast grepp och sågade sig igenom det väggfasta bordet och bänkarna. Trettio minuter senare stod vi i kassan på ett byggvaruhus och köpte två (2) rottingstolar, två (2) infravärmare och en (1) ljusslinga. Vi har inte uttnyttjat balkongen på minst 10 år. Det är på tiden att vi ändra på det.

DSC_0007-7

DSC_0009-4

Härligt med varmt väder. Tydligen ska värmen fortsätta ett tag till, underbart!

Ta hand om dig!

Beredd

I dag är det min sista semesterdag. I morgon börjar allvaret: det blir ny skola, nya utmaningar. Jag känner mig som tur är inte särskilt nervös jämfört med förra året som var värre. Då var jag helt färsk på många olika plan. Det här gången är jag mer förberedd. Den stora utmaningen blir nog att lära sig alla namn, var de olika lokalerna är och till slut hur skolans arbetssätt är uppbyggt. Det blir spännande.

Fortfarande har vi inte hunnit med allt i huset som vi skulle göra under sommaren, men lite är fixat som nylagda golv och nya tapeter i ena vardagsrummet.

Före bilder

Efter bilder.

DSC_0001-5

DSC_0015-3

På den numera kala väggen hade vi tv’n förut. Den kommer inte att sättas upp igen. Delvis för att vi redan har två tv-apparater uppsatta i andra delar av huset och för att vi sällan tittar på tv. Tanken är att vi ska köpa ett sideboard att ha i stället för den vita tv-bänken, det tror jag kommer att bli bra.

I våras målade jag om Corinnes skrivbord. Den var grå innan jag satte tänderna i den.

DSC_0008-5

Måste säga att jag blev jättenöjd med resultatet. Den grönblåa färgen är helt underbar.

DSC_0007-5

På den här bilden kan man bättre se vardagsrumsgolvet . Vi satte in ett ljust ektarkettgolv i stället för det trista furugolvet. Vi kommer även att lägga det i de andra rummen när tiden och lusten faller på. Vi har också hunnit köra bort flera släpkärror med bland annat gammalt trädgårdsavfall, stockar och en och annan numera barrfri julgran som stått vid vedboden och sett ledsen ut.

Känner att jag är ganska redo för hösterminen nu och då menar jag inte bara fix med hus eller arbete. Nä, jag tänker på alla dessa höstgrytor och lite tyngre mat och goda fylliga rödviner som väntar. För att inte tala om all svamp som ska plockas och åtnjutas vid de tända ljusen. Kort sagt ”let’s go!”

Ta hand om dig!

En 50-åring

I helgen checkade vi in på ett vandrarhem, den låg på en hästgård i Norrtälje. Vi var tre familjer som sov i ett ganska stort hus. Alla män i familjerna fyller 50 år i år. Först ut var Henrik som fyllde år i lördags. Dagen innan den stora kalasdagen grillade vi i det vackra och varma vädret.

DSC_0009-2

DSC_0019-3

DSC_0007-4

DSC_0005-3

Det blev grillad lax, potatis, romsås och sallad. Den grillade läckerbiten älskades också av alla spyfugor i hela Nortälje. Hur än Patric försökte vifta bort de ettriga flygfäna lyckades inte handviftningarna något vidare.

DSC_0017-4

Dessa glada och superfina ungdomarna lyckades verkligen förgylla tillvaron. Under lördagen hade jag dem till bords under långlunchen. De gjorde verkligen min dag.

Det fina värdparet!

Innan vi åkte i väg till hästgården frågade jag Patric om inte han var allergisk mot hästar. Han mumlade något om att det var länge sedan han var det… och det visade sig inte stämma. Det blev två kämpiga nätter och dagar med jobbig astma. När vi kom hem la han sig avtuppad i sängen och han hämtar sig än.

Emma, dottern till födelsedagsbarnet gav bort den här träelefanten i present. Hon har själv gjort den i träslöjden. Alltså, jag dog så fin den var, en sådan skulle jag också vilja äga, vilket hantverk. Jag är så imponerad. Den tjejen kommer att gå långt…

Ta hand om dig!

Götet

I måndags åkte jag och Patric på en minisemester. Vi tog in på Elite hotell mitt i Göteborgs centrum, där har vi bott tre nätter i rad. Chelsie är med en kompis denna vecka så vi blev helt barnfria. Patric som har arbetat nästan hela sommaren behövde dessutom lite avkoppling. Under de här dagarna passade vi samtidigt på att göra en liten roadtrip. Först ut var Fjällbacka.

DSC_0026-2

Ett pitoreskt och mysigt ställe. Vi hittade ett trevligt fik i knutarna där vi lugnt kunde stoppa i oss en smörbulle och en kopp kaffe. Tyvärr var gågatan fylld till brädden av folk så det blev ett ganska kort stopp. Vi åkte vidare till Smögen.

DSC_0040-2

I Smögen blev det jobba av för Patrics del. Telefonen satt som limmad vid örat. När han äntligen blev någorlunda klar bestämde vi oss för att gå ner till Smögens hamnkvarter där räksmörgåsarna skulle finnas. Det gjorde de säkert men det såg vi inte mycket av eftersom varenda Stockholmare skymde sikten. Med ett frimärksstort avstånd gluffsade folk i sig mat och dryck. Gapandes stod vi och stirrade på corona-spektaklet. Vi vände snabbt på klacken och halvsprang därifrån. En kort promenad senare hittade vi ett ställe lite längre upp och beställde in varsin räksmörgås. Efter första tuggan förstod vi varför det var så ödsligt där.

Räkorna var inte ett dugg spänstiga. Under dem vilade en jätteklick med romsås men det värsta av allt var nog brödet. Varför i hela värden bestämmer man sig för att servera en räksmörgås med ett fullkornsbröd från Ica med stenhårda kanter till? Hela smörgåsen gjorde mig illamående. Nä, smögen var inget för oss. På kvällen åt vi på hotellet, där var det minsann hur coronasäkert som helst.

Jag och servitören längst bak på fotot.

Han påminde om min pappa rent utseendemässigt…..Hm, kanske pappas hemliga kärleksbarn, hehe? De två första dagarna hade vi fint väder. Då blev det givetvis en öl på en och annan uteserveringar också.

I onsdags vaknade vi upp till dåligt väder, regn och rusk men det hindrade inte oss från att åka till Marstrand.

Inte en kotte syntes till i busvädret. Vi tog färjeturen över till Carlstens fästning varifrån bland annat Lasse-Maja en gång i tiden rymde. Vinden och regnet piskade ner.

Men vacker var det.

Det blir bara en kort hemvistelse för oss, redan i morgon far vi i väg igen. Denna gång på 50-års kalas. Vi blir borta hela helgen. Ingen rast och ingen ro, precis som man vill ha det.

Ta hand om dig!

Trumpen Trump

Redan när Donald Trump haft makten i ett halvår började jag och Patric prata om att han troligtvis inte kommer att stiga åt sidan när det blir dags för omval. Och som en försmak börjar han redan nu prata om att höstens presidentval borde skjutas upp. Men så länge Nancy Pelosi och demokraterna styr representanthuset finns det knappast någon risk att han lyckas flytta valet. Sedan måste man säga att alla hans utspel är ett sätt att vända fokus från hans dalande väljarstöd eller pandemin och när han säger något provokativt på Twitter kan man ju ställa sig frågan om det finns någon annan stor nyhet han försöker dölja. Man får ändå tillstå att han har lyckats med konststycket att göra oss både osäkra och rädda samtidigt. Jag skulle inte bli förvånad om han börjar alliera sig mer med vit makt och ras-frågor inför valet, det skulle följa helt i hans linje. Jag hoppas innerligt att Joe Biden kammar hem det här, det ser ju rätt lovande ut.

Ta hand om dig!

Neil Youngs nya kampanjlåt mot Trump