Oj, oj, oj vilken oro det är överallt i samhället, det är allt från barn, föräldrar och kollegor med fler som går omkring i någon sorts hysteribubbla. Jag har all förståelse för detta såklart. Jag är själv inte bättre. Varje morgon innan jag kravlar mig upp ur dunbålstret känner jag efter ordentligt hur jag mår ”har jag inte lite ont i halsen, huvudet, eller något symptom på att kroppen inte är intakt? ” Hittills har jag känt mig kärnfrisk och det tackar jag för. Under veckan har jag i princip varit ute i ur och skur hela dagarna. Verksamheten har gått på sparlåga på grund av ett stort bortfall av personal. Handspriten åker fram i ilfart bara jag råkar peta på något misstänkt, typ pumptermosen på jobbet. Men alltså vad är det med dessa 70 plussare som tycker att det daltas alldeles för mycket med dem? De tycker det är förfärligt orättvist att just de borde sitta i karantän, de är ju inte ens särskilt gamla. Haha, det känns faktiskt lite uppfriskande att höra. För vem vill inte på ålderns höst fortfarande känna sig ung och vital?

