I torsdags var jag ute med mina arbetskollegor. Vi var på en restaurang på söder. Det var inte direkt något gourmethak men samtliga av oss hade kunnat dra i oss en friterad sten just då. Rörorna slank ner utan problem, två av dem var till och med riktigt goda, men resten? nja…Kan inte säga att smaklökarna överhuvudtaget utbrast i några jublande läten. Jag beställde också in det enda ölet på menyn som jag kände igen, corona.
Och hur smittosamt är inte det?
I morse åkte vi ut till landet. Håll i hatten som det blåste när vi tog oss över bron mot ön. Vi har knappt stuckit ut näsan utanför dörren sedan vi kom ut. Vinden viner rejält och gässen på Mälaren stormar fram i ilfart. Snart så är det dags att börja grilla. Vi får be till de högre makterna att inte köttbittarna fladdrar i väg från grillen utan håller sig på plats. Dagen äckligaste lunch stod Chelsie för. En tugga av den svarta smeten och hon såg mer grön ut än vad som är hälsosamt. Tyvärr köpte ungen två av dem. Den kommer inte att gå åt om vi säger så.
Dags att ta fram charkisbrickan och klämma i sig lite gosaker och få lite lördagsfeeling. Chelsie har suktat efter tryffelsalamin länge nog.