Månad: februari 2020

Varken jag eller Chelsie var sugna på att lämna Örebro och Patric i morse. Men sagan har blott ett slut. Efter att ha blivit ordentligt skrubbade och rena efter gårdagens alla dramatiska turer i mörka badtunnlar avslutade vi kvällen på restaurang ”A mano.” Vi beställde in meny nummer1 med vinpaketetet till. Vilken mat! vilken atmosfär! Det var bara en sak som smolkade bägaren och det var den stora parmasanbollen till oxfilén. Den hade de kunnat hoppa över.

Innan vi sa adjö till Örebro åt vi en rejäl hotellfrukost. Chelsie och Patric är inga frukostmänniskor men båda två stoppade i sig ordentligt med mat.

I morgon är jag åter på jobbet. Jag tänkte träna innan jag börjar mitt arbetspass. Det behövs efter allt jag satt i mig. Den här sportlovsveckan lär bli kort för trot eller ej, för snart är det helg… igen.

I går anlände vi till Örebro efter att ha varit på landet. Jag och Chelsie längtade efter att få åka och bada i Gustavsvik och det passade bra eftersom Patric arbetar i Örebro från måndag till onsdag. Själv har jag tagit ledigt både idag och imorgon. Vi bor på Elite Hotell som ligger mittemot Örebro slott.

I gårkväll hoppade vi in på den närmaste öppna restaurangen. Det blev Bishops arms.

När vi höll på att avsluta middagen kom en kille fram och undrade om vi ville vara med och spela söndagsquiz. Visst det lät ju kul. Restaurangen fylldes snabbt med quiz-supportrar och det blev en uppsluppen stämmning.

Vi beställde in varsin öl, för det hör ju till vid sådana här tillfällen och det förstod vi också på alla quizare. Fem sega frågor senare sa vi tack och adjö. Dags att ta sig till hotellrummet och ladda batterierna.

Efter dagens badäventyr är jag helt blåslagen. Varenda del av kroppen gör ont. Jag och Chelsie har åkt allt man kan tänkas göra. Vi var på plats redan när det öppnade klockan nio och stapplade ut därifrån helt mörbultade vid två. Två russin på äventyr kan man säga. Vi var båda överens om att det var jättekul. Det fanns många vattenrutschkanor att välja mellan, både läskiga och en del helt oläskiga. Lunchen var mindre skojig, jättetrist utbud. Vi blev inte heller jättemätta. Fast egentligen visste vi det redan från början. Maten brukar aldrig vara bra på sådana här ställen. Behållningen för min del var nog alla varma jacuzzi-stopp som jag tvingade Chelsie ta, de var underbaaara. Kan ligga och bubbla i en sådan hur länge som helst.

 

 

I torsdags var jag ute med mina arbetskollegor. Vi var på en restaurang på söder. Det var inte direkt något gourmethak men samtliga av oss hade kunnat dra i oss en friterad sten just då. Rörorna slank ner utan problem, två av dem var till och med riktigt goda, men resten? nja…Kan inte säga att smaklökarna överhuvudtaget utbrast i några jublande läten. Jag beställde också in det enda ölet på menyn som  jag kände igen, corona.

Och hur smittosamt är inte det?

I morse åkte vi ut till landet. Håll i hatten som det blåste när vi tog oss över bron mot ön. Vi har knappt stuckit ut näsan utanför dörren sedan vi kom ut. Vinden viner rejält och gässen på Mälaren stormar fram i ilfart. Snart så är det dags att börja grilla. Vi får be till de högre makterna att inte köttbittarna fladdrar i väg från grillen utan håller sig på plats. Dagen äckligaste lunch stod Chelsie för. En tugga av den svarta smeten och hon såg mer grön ut än vad som är hälsosamt. Tyvärr köpte ungen två av dem. Den kommer inte att gå åt om vi säger så.

Dags att ta fram charkisbrickan och klämma i sig lite gosaker och få lite lördagsfeeling. Chelsie har suktat efter tryffelsalamin länge nog.

Tack gode gud! Vi har klarat av den mörkaste perioden på året. Nu har det hänt, nu har det vänt. Känner stort förväntanspirr för nu ligger allt fint framför oss. Dagarna blir ljusare och ljusare. Det börjar redan knoppas lite varstans. Gårdagens värmande sol gick inte av för hackor den heller. Våren är absolut min tid och den är på gång  och det med stort G. Gårdagens alla hjärtans dag firades hela dagen. På min skola delades alla klasser upp och eleverna fick göra varsitt armband med budskap ex ”Ge inte upp”, ” lev livet” Vi kommer att sälja dessa i slutet av våren. Pengarna kommer att gå oavkortat till ”Min stora dag”. Ett jättefint initiativ tycker jag. När jag kom hem väntade en härlig måltid med grillade lammkotletter indränkta i vitlök och rosmarin och till det en potatis- och jordärtskocksgratäng. Patric halade sedan upp ett jättegott mousserande vin.

I all hast hann jag fixa i ordning  några ”alla hjärtansdags kort”, inte för att Patric är någon romantiker utan för att jag vet att andra i hushållet uppskattar det.

Jag älskar ägg benedict. Jag tycker om både den med lax och den med bacon, båda två är supergoda. Kan inte få nog av någon av dem. Icke att förglömma surdegsbrödet från vårt lilla bageri runt hörnet och Patrics magiska hollandaisesås, alltså mums, till sista såsslicket.

I kväll är det bara jag och Patric hemma, resten jobbar och är på kalas. Om vi sparat på krutet inför kvällens måltid? Haha, skulle inte tro det. Hela dagen har snålvattnet runnit till när vi förtjust tänkt ut kvällens mat. Ska snart sätta igång och förbereda magen inför allt jag ska klämma i mig.

 

Helgerna går verkligen snabbt när man har kul. Jag måste också erkänna att det var yttepytte kul i gårkväll när jag och Patric tvingades titta på Mello tillsammans med Chelsie. André skulle på AW så honom såg vi enbart till middagen när han i all hast svalde ner en toast skagen och en bit tonfisk. Han försvann sedan snabbare ut genom dörren än en avlöning. Till mellot dippade vi både morötter, selleri och chips i en salig röra. Vilket vi alla var överens om att det var både gott och mysigt. I dag bestämde vi oss för att gå på bio. Vi åkte till Mall of Scandinavia och såg ” En del av mitt hjärta”.

Det är så här man ska se på bio. Fotöljerna var sköna och enligt Patric var ölen god att smutta på under föreställningen. Filmen var kanske inte den bästa vi sett men var ändå ganska medryckande.

I veckan ser det ut som om jag kanske kan böja ben och armar lite mer på Sats. Jag börjar senare på jobbet flera dagar i rad i nästa vecka och då tänkte jag passa på att motionera lite mer. Längtar redan dit.

Suck och ve och fasa var är demokratin påväg? Olustigt konstaterade jag återigen hur Trump kom undan från bestraffning av de demokratiskt valda ämbetsmännen i senaten. En skrämmande bild tonar upp sig och jag inser att många människor blir alltmer normaliserade av Amerikas presidents hatspråk och skamliga lögner på bland annat Twitter. Jag förfäras fortfarande över hans uttalanden, men jag har tyvärr blivit mer luttrad. Det är egentligens det som är pudelns kärna. Jag vill fortsätta känna mig upprörd och förskräckas över de högerpopulistiska och odemokratiska krafterna. Jag tänker också på Yovanovitch, ambassadören i Kiev, som sa: ”Jag har sett diktaturer runt om i världen, där blind lydnad är normen och sanningssägare hotas med straff eller död”. Jag tror och hoppas att vi kommer att ena oss bakom en hoppfull och ljus framtid där vi kan känna oss trygga. Och att demokratin kommer att stå stadig, men då behöver vi alla hjälpas åt för att nå dit.

I förmiddags åkte jag och Patric till Djurgården och tog en kaffe vid Abbamuséet. Tanken var att vi skulle titta på vårsalongen på Liljevalchs. Kön var enorm och Patrics mage satte igång att kurra högjutt.

Vi hoppade över utställningen och  åkte i ilfart till Sturehof där vi parkerade oss på första parkett med utsikt över Stureplan. Lunchen blev i smarrigaste laget, jösses så gott.

I kväll är förhoppningsvis André hemma en stund och kan titta på mello tillsammans med Chelsie. Jag och Patric är nämligen strängt upptagna med…ehh, ja, andra viktigare saker. Nä, nu är det dags att skala räkor och fortsätta mysa med god mat och lite bubbel.

 

Känner mig helt utschasad efter en intensiv vecka. Det är verkligen tur att det  äntligen är helg. I förra veckan vann jag och några arbetskamrater biljetter till ”Häxorna i Eastwick” på Cirkus. Innan vi gick dit åt vi middag på restaurang Godthem.

Jag älskar långkok och kunde därför inte låta bli att beställa in bräserad oxkind med mandelpotatispuré. Självklart blev det ett glas gott rött vin till det.

Det blev ett blandat betyg för ”Häxorna”. Jag tyckte den var bra men det var jag ganska ensam om att tycka. Många tyckte att det var alldeles för mycket sexanspelningar i showen och att Peter Jöback var alldeles för oljig. Det såg jag å andra sidan som ett gott betyg eftersom karraktären var uppbyggd efter Jack Nicholson i just filmen ”Häxorna i Eastwick” och i den är han otroligt sliskig.

Vi satt på  jättebra platser och missade inte särskilt mycket från scenen.

Från och med nästa vecka kommer Patric att arbeta i Örebro tre dagar i veckan, så honom kommer jag knappt att se skymten av. Det kommer att pågå ända fram till i slutet av mars. Som tur är jobbar han bara där under vardagarna. Jag har blivit så bortskämd med att komma hem till dukat bord sedan jag började arbeta, det har varit rena lyxen. Nu kommer det att bli andra bullar. Men som tur var för mig så lovade Sofie att hjälpa till med matlagningen hon också. Patric ska ut i kväll och jag och Chelsie ska parkera oss framför tv’n, hon tänker inte missa en endaste mellolåt, vilket jag helst skulle göra. Nix, jag är ingen mellosuporter, men har i kväll ingen undanflykt att ta till. Jag kommer att sitta i soffan och garanterat genomlida alla låtar jag med. Jag hoppas på bättre lycka de följande lördagskvällarna då jag räknar med att vara väldigt upptagen just från åtta på kvällen och framåt.