O’boy vilken vecka det varit. Vi har firat Patrics födelsedag, det har varit föräldrarmöte på jobbet och mycket mer. I tisdags fyllde Patric år, den dagen slutade jag ganska sent men som tur var hämtade André och Patric upp mig så jag slapp ta bussen. Vi åt kräftor drack en Jever och tog oss en snaps till det.


Föräldrarmötet blev en historia för sig. Två minuter sena sprang vi med andan i halsen till aulan där det hela skulle utspela sig. Precis innan vi kom fram såg jag att röda matten var utrullad. Runt matten stod pelare uppställda i rad med förgyllda knoppar. Högtidligt sträckte jag på halsen och klev in. I samma stund blev det dags att kliva upp på scenen och presentera sig för alla föräldrar. Med mikrofonen i fast grepp funderade jag på om jag skulle sjunga en trudelutt men avstod, fastän det tog emot. Det var första gången i mitt 55-åriga liv som jag pratade i en, tänka sig att jag lyckats undvika det under alla dessa år. Jag börjar få bättre och bättre koll på läget med jobbet. Fortfarande återstår en hel massa saker men ju längre tiden går desto bättre blir det. Det bästa med ett nytt jobb är att man inte behöver ta så stort utrymme vid dessa möten, vilket kändes jätteskönt. I morgon är det fredag sedan helg. Underbart!