Tjurar och pratpromenad

Idag drog påsklovet igång, i alla fall för några av ungdomarna. Veckan startade bra rent vädermässigt med gassande sol och mer värme. Det bästa är nog att detta är bara början på vad veckan kommer att erbjuda om jag har förstått saken rätt. Jag och Chelsie tog fram påskpyntet, det innebar att även dessa godingar fick lufta sina fjädrar.

I helgen tog vi en tur till Dalarö. Jösses så gulligt och pitoreskt det är. Roligt var det att både Corinne och Sofie följde med. Det kan ha varit lockelsen att vi bjöd på glass som fick dem att göra oss sällskap med det kan också ha varit för att de var jättesugna på att uppleva Dalarö.

Förundrat tittade vi på GB-glassens utbud  från 1947 och framåt. Det blev en hel del nostalgi. Åhh, Igloo, varför försvann du?

I söndags ringde min kompis och undrade om vi skulle ta en promenad. Absolut, inga problem. Jag var helt med på noterna, tills hon berättade att hon var på landet. -” Jaha,” svarade jag -”hur tänkte du nu då ?” Då svarade hon: ”- Vi går på promenad samtidigt som vi pratar i telefon.”  En rask 1 1/2 timmes pratpromenad senare la vi på luren och det kändes verkligen som vi tagit en promenad tillsammans.  Inte nog med att vi pratade, vi skickade bilder också. Den här synen ville jag inte att hon skulle missa.

img_1736

Ehhh, vem har en tjur uppställd på sin villatomt? När jag sedan tittade lite mer noggrant på bilden såg jag att en buddistisk (?) staty skymta i bakrunden, den hade jag helt missat. Alltså, hur intressant blev det inte? Vem bor här? Varför ställa en gigantisk tjur i någon sorts  inhängnad? Plus tusen andra följdfrågor på det.

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar