Den här veckan svischade i väg snabbare än pendeltåget på den södra sidan. Det betyder kanske inte så mycket eftersom tåget antingen fått något elfel, lövhalka eller bara är allmänt segt. Nåja, dagarna har pinnat på i rekordfart oavsett. I går kände jag mig så där urstark, humöret var på topp och jag kilade med bestämda steg ner på SATS. Jag slet som ett djur bland maskinerna och utmanade mig själv med att lägga på lite extra vikter. Det ångrar jag nu…att jag inte lär mig. Jag kan knappt sitta på min stackars bakdel. My God, vad den värker på konstiga ställen. Mitt mantra ”lagom är bäst” anammade jag inte den här gången. Jag borde veta bättre. Tyvärr är det ju inte bara den kroppsdelen som fick för stor utmaning, även min nacke lyckades jag näst intill ta kål på. Från och med nu lovar jag att bli rakt igenom lagom igen, i alla fall på SATS.
Underbart att kunna njuta av solen, bara att den tittar fram gör ju att man känner sig glad. Det är heller inte fy skam att det är fredag.
Corinne har köpt sig ett par riktigt snygga solglasögon. Jag blev också jättesugen att införskaffa mig ett par nya. Mina gamla duger nog ett tag till, men jag skulle vilja förnya mig lite. Det tål att tänkas på. Om en stund är det dags att göra i ordning kvällens middag. Det blir parmesan-majskyckling, ett nytt recept. Innan vi slukar kycklingen blir det som vanligt lite förrätt.
Trevlig helg!
lamatrona.net 