En längtan till varmare breddgrader

Då var det ännu en helg att lägga bakom sig. Den försvann snabbare än fantomens skugga och vips var det måndag igen. I helgen har vi fixat i ordning i Corinnes blivande lägenhet. Reläet till golvet i vardagsrummet har gått sönder, så det är en aning kallt just i den delen av lyan. Nytt relä kommer förhoppningsvis på posten inom snar framtid. Annars börjar saker och ting ta form där nere. Fortfarande återstår en hel del saker som ska förflyttas därifrån, det gäller bara att veta var någonstans i huset jag ska placera ut dem. Det blev en runda till tippen också och det lär inte bli den sista turen dit, det finns fortfarande lite att slänga om vi säger så, förhoppningsvis blir det en tripp dit i helgen igen. Herregud, vad man samlar på sig prylar.

I morse när jag pulsade fram bland snödrivorna började jag intensivt längta till varmt och soligt väder, sand mellan tårna och en parasolldrink att släcka törsten med. Det kan väl ändå inte vara för mycket begärt?

dsc_0022-8

Jag gillar alla årstider och uppskatter dem mycket. Med just nu kan jag faktiskt tänka mig att ligga i en solstol och bara njuta av värmen och blicka ut över horisonten och att bara anstränga hjärnan med att fundera ut om jag skulle orka hoppa i det varma havet för ett svalkande dopp eller inte.

Tiden går

I förra veckan frågade Chelsie varför vi aldrig serverar maträtter som alla andra äter, som förslag på det nämnde hon bland annat fiskpinnar och fiskbullar. Fiskpinnarna är en sanning med modifikation eftersom jag gör hemmagjorda sådana men skulle aldrig köpa färdigköpta. Det finns väl inte ens fisk i dem? Bara panering. Uppriktigt sagt, usch på det. Fiskbullar, mja, inte särskilt gott, eller för den delen nyttigt. I går när jag stod på Coop och blickade runt bland konserverna fastnade min blick på en burk fiskbullar med hummersmak, well, en slank ner illa kvick i korgen innan någon annan hann att se. Vad gör man inte för sitt barn?

När Chelsie kom hem från skolan serverade jag denna lilla överraskning till henne.

Efter att ha sett hennes minspel när hon ätit ett par tuggor av något som saknar tuggmotstånd kommer jag nog inte köpa dem igen. Hon försökte sig på att de med dillsmak kanske var något för henne, haha, skulle inte tro det.

I går firade jag och min man att vi varit ihop i hela 27 år. Jösses, alltså. Hur länge är inte det? Svindlande. Eftersom det nu fanns något att fira passade jag på att göra krispiga parmesankorgar med vedeldat jokkmokksfläsk i. Det blev en ren och skär njutning.

Till min fina.

 Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din, din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Lyckans blomma och
frukt kommer dofta
för att vi ska visa kärleken ofta.
Den må växa och gro
som en kärleks bro.
av Nils Ferlin

Trist och tråkigt

Januari känns som en ganska tung månad, både för plånboken och humöret. Januaridagarna har sniglat sig fram, annars tycker jag att tiden oftast bara flyger iväg. Det känns mest som om jag sitter och väntar på att livet ska komma i gång. Nu är det bara en lång kall väntan. Förhoppningsvis händer det något mer muntrare framöver. Redan nu kan jag se hur dagarna blir allt ljusare och ljusare och det känns bra. Det ska bli skönt när våren sätter fart på riktigt, längtar dit.

Jag tycker om att ha lite koll på omvärden. Jag läser ett flertal tidningar och brukar oftast sätta mig in i olika frågor som jag tycker känns intressanta. Tyvärr tycker jag inte svensk politik är särskilt rolig att engegera sig i numera. Däremot följer jag slaviskt vad som händer i Trump-världen. Men jag måste ändå kommentera att jag är mycket  lättad över att vi fått en regering som inte lutar sig mot Sverigedemokraterna, för det vore en katastrof för Sverige.

Bildresultat för svenska flaggan bilder

Heja Sverige.

Flytta hemifrån

I helgen bestämde sig Corinne för att hon ska flytta ner till vår lägenhet på 40 kvadratmeter på sista våningsplanet i huset. Den har stått tom ett par år just för att vi väntat på att någon av barnen ska flytta in och nu äntligen blir det av. Det kommer att eka tomt i huset när vi får ytterligare ett rum ledigt. Chelsie kommer att ta över Corinnes rum när hon flyttar ut i nästa vecka. Vad det blir av Chelsies rum vete gudarna. Huset består av fyra våningar och längst ner ligger lägenheten med egen ingång. Sammanlagt har vi 11 rum och kök. Flera av rummen använder vi inte, utan det är mest utfyllnad.

dsc_0010-14

I veckan ska jag och Corinne åka till Ikea. Hon har presentkort och rabatter därifrån som vi tänkte utnyttja. Själv tänkte jag passa på att införskaffa lite sängkläder och kanske lite annat smått och gott.

I förra veckan fick vi hem vår bakbox, det är som en takbox men som sitter där bak på dragkroken i stället för på taket. Vi har funderat ganska länge på hur vi ska få med oss våra skidor till fjällen och med en bakbox så kommer det att vara lätt ordnat.

Den är otroligt praktisk, vi blev supernöjda. Hädanefter kommer vi inte att behöva bekymra oss för den saken. Skidorna kommer att få plats och en del annan packning också. Om en månad bär det av till fjällen och då har vi all bilutrustning redo och klar, som jag längtar till den dagen. Älskar vår skidvecka i fjällen.

 

Så som i himmelen

I går var jag och ”min syster” på Oscarsteatern och såg Så som i himmelen.

För många år sedan såg jag filmen med Michael Nyqvist i huvudrollen (2004) och nu var det alltså dags för teaterföreställningen.

Båda jag och ”min syster” tyckte den var jättebra. Det var fantastiska sångbedrifter från hela ensambeln. Malena Ernman sånginsats tog nästan musten ur mig. My God vilken pipa hon har. Varje gång jag kommer iväg på teater ångrar jag att jag inte går oftare. Från och med nu måste det bli ändring på det. I dag blev det en aning sportigare sysselsättning.

dsc_0014-25

dsc_0006-23

Kalla som ispinnar pinnade vi hem för att värma upp oss i stugvärmen. Vår uppfart är värsta isbanan, bara jag tittar på den får jag benbrott.

dsc_0019-16

Då var det dags att söndagsmysa, titta på en bra film och kura i soffan, i love it.

 

Mycket på en och samma gång

Då var det dags att ta helg, så härligt. Vilka sköna solstrålar som tittat fram under dagen. Jag riktigt känner hur det spritter i kroppen av ren glädjeyra när jag tittar upp i det blå. Man kan behöva dessa soliga januaridagar för att överleva och det med tanke på att alla dessa festligheter som var under jul och nyår. Fortfarande har jag ett litet rött tröstpris kvar att beskåda, min läckra vaxinslagna Amaryllis som alltjämt blommar så fint.

dsc_0017-13

I går gjorde jag hemmagjord ärtsoppa. Jag hade fläsk över från palten i förra veckan. Alltså, hur gott är det inte med en hemmalagad ärtis?

dsc_0009-18

För att inte tala om att avsluta middagen med en gyllengul smörstekt pannkaka, mmm.

dsc_0010-18

I dag var det även Andrés första dag på universitetet. Han ska plugga filmvetenskap under den här terminen. Redan i höstas blev han sugen på att börja plugga och det är kors i taket. När han gick sista terminen i våras på Natur/Natur var det mer eller mindre ett under att han tog sig igenom det. Han var otroligt skoltrött hela den terminen. Vi var oroliga att han kanske skulle ge upp. Men han bemästrade det och lyckades också med bedriften att få fina betyg, till allas lycka. Efter ett halvår som videokodare på Posten kände han att skolan kanske inte var så pjåkig ändå. Visst, det kan vara så att filmvetenskap inte är hans grej heller men eftersom han fortfarande inte riktigt bestämt sig än för vad han vill plugga till slog han till på något som lät intressant. Och det tycker jag att han gör helt rätt i. Jag är så stolt.

dsc_0080-3

Trevlig helg!

Oro

I morse tog jag en ordentlig långpromenad, det kändes bra för både kropp och knopp och för att inte tala om att blodcirkulationen som pumpades igång i iskylan. Jösses, vad kallt det var.

Fina vyer var det dock längst mitt promenadstråk. Älskar att älga på och lyssnade på min talbok, så rogivande. Tyvärr kändes inte mitt hår lika så när jag kom hem från turen. kalufsen har varit hur platt och elektrisk som helst under hela dagen. Jag gissar att det kan beror på väderskillnaderna, men helt säker är jag inte. Kort och gott i dag är jag inte till min fördel, känner mig dessutom fortfarande inte helt i form, fast det har å andra sidan med andra saker att göra. Just nu är min arbetsituation en aning svajig, det kommer säker att finnas all anledning att återkomma till det senare.

Road? Absolut

I morse satt jag med en rykande kopp kaffe i ena handen och en äggmacka i den andra. Det är ju så råkallt i dag så det känns som om man aldrig skulle bli varm igen. När jag stapplade in på Sats kände jag mig mer som ett frustande gammalt ånglok än en pigg motionär. Jag undrar om det är något smygande på gång som börjar dra ner mitt immunförsvar, kan det möjligtvis vara en förkylning i antågande?

Häromdagen åkte  jag och Corinne och storhandlade. Precis när vi parkerat bilen intill stolpen som utgör en parkeringslinje ställer sig en annan kille med sin bil mellan parkeringsstolparna där utfarten sker.

Oberörd hoppade han ut bilen och hastade i väg till affären. Häpet står vi kvar. Hur svårt ska det vara att parkera rätt?  Inte verkade han ha bråttom heller. Först handlar han ett storpack med Dafgårdrätter sedan ser vi hur han sitter i cafeterian och glupskt smaskar i sig en illröd spinkig korv. Det är tur att jag stöter på sådana här nissar lite då och då, de förgyller min tillvaro på något sätt.  Jag misstänker att jag är ganska lättroad.

På allas läppar…

…Palt

Vi har ätit  pitepalt så att det sprutar ut ur öronen på oss alla. Chelsie åt en stekt palt både på morgonen och när hon kom hem från skolan. Själv smaskade jag och Corinne i oss varsin till lunch.

Paltkoma var bara förnamnet när vi äntligen lyckades bli klara med lunchen. Herregud, vad det tar på krafterna att sätta i sig en stor rund potatis- och kornmjölsboll.

I dag var det dags för min andra stötvågsbehandling hos min sjukgymnast. Jag har fått en förslitningsskada vid höften. Efter 3 minuter med ett gäng stötvågar låg jag och ångrade att jag klämt i mig all palt. Det var knappt jag tog mig upp från britsen efter den mangeln. Några stön senare kändes det riktigt bra. Jag tycker att övningarna jag har fått i hemläxa och behandlingen är en bra kombo, nog tycker jag att jag känner mig bättre.

Guldigt värre

Det blev en bakdag för mig och Chelsie. Vi passade på eftersom det är hennes sista dag på julovet. Vi gjorde både kladdkaka och guldchokladbollar med dumlegömma.

dsc_0010-17

dsc_0036-8

dsc_0043-13

dsc_0029-12

Guldchokladbollar med Dumlegömma, 25 st:

100 g rumsvarmt smör

0.5 dl kallt kaffe

1 dl florsocker

5 dl havregryn

2 tsk vaniljsocker

0.75 dl kakao

0.75 dl o’boypulver

13 dumlekolor

Guldpulver att rulla bollarna i och pyntglasyr

Gör så här: Börja med att mixa smör, kaffe och florsocker i en matberedare.

Tillsätt sedan havregryn, vaniljsocker, kakao och oboýpulver, mixa ihop till en klibbig men inte lös deg.

Dela dumlekolorna på mitten. Tag 1 rågad tesked med chokladbollssmet och tryck in en halv dumlekola, rulla till en boll. Häll upp guldpulver i en skål och rulla runt dem i det. Dekorera med pyntglasyr.

dsc_0040-10

Det nya året går visst i guld ser jag, först guldklor till mina humrar på nyår och nu det här.

dsc_0041-12

dsc_0035-13

Året ser minst sagt lovande ut, kunde inte starta bättre. Kan det möjligtvis bli ett guldår?