Först på plats i morse stod jag jag utanför vår lokala bilmeck och väntade ivrigt på att få byta däck på Audin. Jag är aldrig särskilt sugen på just den lilla uppgiften, men det var bara att bita ihop och få det gjort. Allt gick enligt plan och när jag susade därifrån kändes det väldigt skönt att vinterdäcken satt på plats.
När jag kom hem väntade Chelsie på mig. Hon och jag klämde in oss i bilen och styrde kosan mot min mans arbete, vi plockade upp honom och for därefter till Chelsies skola. Det var dags för terminens första utvecklingssamtal. Jag fick som vanligt stränga direktiv om hur jag ska sköta mig under dessa samtal det vill säga; inte prata . Den orden brukar aldrig vara särskilt svåra att följa eftersom min engelska är något, ehh, ringrostig. Med en känsla av lättnad över att mest behövt lyssna mig igenom samtalet åkte vi och lämnade av min man. Väl hemma ställde sig Chelsie och stekte fattiga riddare åt henne och André.
Även i morgon är hon ledig, det blir dag nummer två för utvecklingssamtal för dem som inte hade tid i dag. I kväll är det hon och jag som ska titta på Mamma Mia, den har jag visserligen sett men lovade henne att se om. Jag vill se tvåan, den har jag tyvärr inte kommit mig för att se än.

