Äntligen är det dags för kanelbullensdag, som jag har längtat. Särskilt nu när Corinne är i baktagen och fixar i ordning ett gäng med dessa läkerheter till oss.
Kanelbullebakaren glömde tyvärr ägg och pärlsocker på den första satsen, men men, det gjorde inte så mycket, de var goda ändå.
Annars har mina stackars armar värkt mest hela dagen och det har till och med kännts jobbigt att höja kaffekoppsarmen för att inmungiga en kopp med rykande hett kaffe. Jag avskyr träningsvärk. Jag vill ha muskler utan att få träningsvärk och jag inser att det kanske kan vara svårt att få det att gå ihop. I morgon är jag på banan igen och tänkte ge sytrådarna en rejäl omgång med min nya favorit ”gäddhängartränaren.” A killer, helt enkelt.
I helgen hade vi inplanerat att äta middag på en restaurang i stan med våra närmsta vänner, tyvärr fick jag jobbförhinder och var tvungen att blåsa av. Det var länge sedan vi var ute och åt. Jag hoppas att vi får tillfälle till det småningom. Jag älskar att gå på en bra restaurang och njuta av atmosfären och äta gott. Stort bonus är det såklart också att äta ute med fina vänner som också uppskattar samma sak som oss. Men jag får väl hålla till godo med en stor och smaskig kanelbulle med ägg på i stället för att gå på en fancy restaurang, nåväl, vad är en bal på slottet…
lamatrona.net 