Mina fina och underbara tvillingar fyllde 19 år i går. Vi firade detta med pompa och ståt. De fick frukost och presenter i sängen och såklart lite skönsång innan.
Otroligt vad tiden flyger i väg. Det känns som om de nyss var små bebisar och var sådär yttepyttigt små. Det var de förvisso också när de föddes. De kom redan i vecka 36. Corinne vägde 1825 g och André 2050 g. Nu med några år på nacken och med facit i handen har de utvecklats till två helt fantastiska individer.
Den ena något längre än den andra…
André fick syn på den här ljusorkidén för tårtbruk i affären när vi handlade. Den insisterade han på att ha i tårtan. När vi 50 kr fattigare satte oss i bilen log sonen brett och var mäkta belåten.
Inte nog med att orkidén hade ljus, den spelade även en trudelutt om och om igen. När själva tårtätandet var överstökat prövade min man stänga av den utan att lyckas, när inte det gick försökte han till slut dränka den i vasken i hopp om att missljudet skulle försvinna. Men nej då, det gick inte det heller. Efter en del diskussioner bestämde vi oss för att kasta ut eländet utanför huset. I morse när vi knallade förbi den, lät den fortfarande. En riktigt seglivad rackare om ni frågar mig.
Förvisad för alltid.
lamatrona.net 