Karuselldag

En gång per år brukar vi göra ett besök på Gröna Lund och har gjort det sedan urminnes tider. För varje år som går blir barnaskaran bara glesare och glesare vartefter de blir äldre. I år följde bara Sofie och Chelsie med. Som tur var gjorde våra goda vänner med barn oss också sällskap.

DSC_0018-7

Jag är absolut ingen karusellmänniska utan blir helt skräckslagen bara tanken på loopar och andra konstigheter som jag ser när jag tittar upp bland vrålåken på räls ovanför huvudet. Men det finns dock en karusell som jag fortfarande är lite förtjust i och det är i Kaffekopparna. Visserligen snurrar det något så in i bomben men den är ändå ganska småtrevlig att åka med. Chelsie blev dessutom jätteglad när jag bestämde mig för att hoppa ner i en av kopparna.

DSC_0005-9

Vår vän med barn kunde inte låta bli att snurra galet mycket på ratten bara för att få mig ännu snurrigare.

DSC_0009-9

Men det behövdes lite mer än så för att få mig i obalans.

DSC_0048-4

DSC_0044-7

Det är tveksamt om Chelsie någonsin mer kommer att våga sig in i spökhuset igen, hon hämtar sig än.

Nä, då var det lugnare med barnkarusellerna.

DSC_0031-7

DSC_0016-10

Men fy vad med folk det var, köerna ringlade sig runt hela Grönan. Det var trångt och väntetiden på åkattraktionerna var orimligt lång. Jag är glad att barnen börjar känna att det inte är så nödvändigt att gå på Gröna Lund varje år. Jag kan tänka mig att skippa det framöver och göra något annat familjemys i början på hösten i stället.

Sofie och hennes vän såg vi knappt till under första halvan av vistelsen. De åkte de mer avancerade åkattraktionerna typ, Insane. Herregud, vem kliver i en sådan frivilligt? Inte är det jag i alla fall. Vid lunch när magarna började kurra kom de sakta men säkert och joinade oss andra.

EA7B78B0-34C5-4709-B86B-4888D77C2921

Och vem vill missa kärlekstunneln efter en PhadThai? Inte jag eller någon av mina sötnosar i alla fall.

DF0A5312-56A1-42BB-BD26-6717B3352053

Det bästa på dagen var nog båtturen över till Slussen.

DSC_0056-3

Stockholm är vackert, nästan så man blir lite känslosam.

DSC_0053-7

När vi senare på kvällen kom hem till våra vänner upptäckte vi att jag och min man matchade deras färgval av kläder. Alla bar på  blått och lila, haha, älskar att ha matchande vänner.

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma med barn mellan 18 och 24 år, André och Corinne är tvillingar och äldst, Sofie, är mellanbarn och Chelsie är mitt yngst barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar