Chelsie har tjatat halva sommaren på att hon vill att vi ska åka till Vingåkers outlet. Vi tyckte det passade bra som i går. Då dök grannen upp och undrade om hon kunde låna Chelsie och ta med sig henne till vattenlandet Lost City i Örebro. Dit ville hon såklart hellre följa med än att åka till Vingåker. Och med det sagt blev det bara jag och min man som åkte till outletten.
Jag hittade ingenting som jag ville ha. Däremot shoppade min man loss, my God, jag tror aldrig jag sett honom så shoppinginriktad tidigare.
Det blev jobbkostym, skjorta, slips och i samma veva ser jag hur han provar ut ett par läsglasögon som illa kvickt dyker ner i korgen. Va? Jag tror minsann att det är hans första. Ett par som han bara la vantarna på utan att rådgöra först med mig. När jag tvingade upp dem igen på hans näsa såg jag att han faktiskt hittat ett par som passade honom. Nöjda och glada kom vi ut därifrån och tyckte nog att han hade gjort ett par riktigt bra fynd.
Det var jag också sugen på att göra så vi stannade till i Jullita och gick på en jättemysig loppis. Tyvärr var det en man som kunde sätta pris på sina saker. Jag hittade ett slagbord som jag bara kände att jag måste ha, tills jag såg prislappen. På loppis vill man göra fynd inte bli ruinerad.
I morgon åker Sofie till Frankrike och ska bo i ett ekumeniskt kloster i en vecka. Hon var där förra året och tyckte det var jättekul och ville åka med även i år. I morse packade vi ihop oss från landet och begav oss av i ösregnet till stan för att hjälpa Sofie med utrustning och annat smått och gott.
Under dagen har vi handlat ett uppblåsbart liggunderlag. I Taize ska de nämligen sova i tält. Hon behövde ett litet och mer behändigt liggunderlag än det vi har sedan tidigare.
När vi kommer ut från affären ser jag fästingbussen och ringer snabbt hem till min man. Jag ber honom att ta med André så vi kan fixa den andra sprutan på vår vaccination. När det är min tur att få det lilla sticket säger sköterskan att vi lite äldre måste ta en tredje spruta inom 2 månader. Oförstående tittar jag på henne, vadå lite äldre? Vad menar hon? Sköterskan som var sisådär 100 år refererar alltså oss som om hon och jag var i samma ålder. Min man som är några år yngre än jag log brett så att snusen tydligt syntes, sa glatt-” jag slipper.” Morr…
Eftermiddagen har gått i poolbadetstecken.
I kväll åker vi åter till landet. Längtar redan dit.
lamatrona.net 