Månad: juni 2018

Då var alla skolavslutningar avklarade för i år. Sofie var sist ut. Hon berättade skrattande om hur upplägget på hennes skolavslutningen var. De samlades först i klassrummet och tittade på film: ”När lammen tystnade”…Va? Efter halva filmen stängde de av den för att sedan  leka lekar. När alla önskat varandra en trevlig sommar fortsatte filmen för de som ville. Det blev många nyfikna frågor på det, vem bestämde att de skulle titta på film på självaste skolavslutningen? Och vem bestämde att just den filmen skulle visas? Så många frågor och så få svar…

Det glädjande i det hela  är att hon har avverkat ett helt år på gymnasiet utan några större men, inte ens efter att ha blundat sig igenom denna film. Vi får se vad nästa år har i sitt sköte, det blir jättespännande.

Under eftermiddagen har hon glad i hågen packat ihop sina pinaler,  för på lördag åker hon i väg till Jämtland och kommer att vara konfirmationsledare åt ett gäng konfirmander. Det är andra året i rad som hon åker dit. Säga vad man vill om kyrkan men styra upp roliga och intressanta saker till en billigt peng, det är de bra på.

Det är andra året i rad som jag har haft förmånen att gå på Chelsies skolavslutning i hennes relativt nya skolan.  Redan vid förra avslutningen lovade jag mig själv dyrt och heligt att jag bara inte får missa att gå på den här. Och hur rätt hade jag inte i det? Holy macaroni, som jag skrattade inombords under hela ceremonin för att inte störa någon. Liksom förra gången när rektorn höll sitt tal trodde alla att talet var slut när hon äntligen utandades. Men nej då, talet fortsatte ännu en stund och när hon drog ytterligare ett långt andetaget sa hon med nasal röst på utandningen att talet inte var slut och vi skulle därmed inte applådera…än. Hon hade med andra ord lärt sig. Efter ett långt och kanske något osäker trumpetspelande med Star Wars som tema blev det dags för The grand finale. Till tonerna av Abba drog rektorn på sig en blå  peruk, liksom resten av personalgänget, fast de i andra färger. Fascinerat stirrade jag på dem när de med svajiga rytmer och med ett  lamt viskade framförde ”Take a Chance On Me” på scenen.

Jag misstänker att Chelsie inte vill ha mig där till nästa år när hon går i 7:an. Jag sitter här och undrar hur jag ska överleva det.

Veckan som gick blev så intensiv att jag knappt hann sätta ner rumpan en minut. Nu gjorde visserligen inte det så mycket eftersom det endast blev ett (1) pass på Friskis & Svettis under de dagarna. Men det blev desto mer pysslade med andra saker såsom Andrés och Corinnes student, vilket var jätteskoj. På bordet i köket låg det metervis med listor med ”to-do” saker som bara skulle hinnas med. Alla fick dra sitt strå till stacken och fick sedan bocka av sina arbetsuppgifter, allt eftersom sakerna blev klara.

När det äntligen blev dags för den stora studentdagen var allt klappat och klart. Vi for iväg in till Kungsholmen och med andan i halsen rusade vi in på skolgården. Jag passade på att tacka vädergudarna för den varma och soliga dagen, vilken tur.

Beredda till tänderna stod vi redo och mycket förväntansfulla och väntade. En stund senare mullrade det äntligen till vid scenen och ut dundrade ett par glada tvillingar och resten av alla studenterna.

Ombytta och med mer passande kläder hoppade de upp på flaket på lastbilen. Två sekunder senare var de helt marinerade i öl.

Det var inte direkt någon violdoft som slog emot oss när de tillslut kom hem.  Men det rådde de snabbt bot på och hoppade in i duschen innan mottagningen började.

Barnens kusin tog också studenten samma dag. Honom firade vi ordentligt dagen därpå.

Innan det blev presentutdelning öppnade de varsitt brev till sig själva som de skrivit i grundskolan när de var 11 år.  Brevet skulle öppnas när de är 18 år. Och det var verkligen i grevens tid, eftersom de snart fyller 19 år.

Jag är en otroligt stolt och glad mamma. Tvillingarna har kämpat stenhårt under åren och gjort ett fantastiskt jobb i skolan.

❤️Ett stort grattis till er.❤️

🎼För ni har tagit studenten för ni har tagit studenten, fy fan va ni är bra. För ni har tagit studenten för ni har tagit studenten, fy fan va ni är bra!

Hurra!

I går kväll kom våra vänner över för att bada. När min vän klev in i köket med blöta fötter halkade hon så illa att hon slog i armen i en av köksstolarna. Redan där förstod hon att hon brutit något. Som tur var är hennes man läkare och kunde snabbt ta henne till akuten. Hennes överarm hade brutits rakt av. Våra vänner blev fast på akuten långt in på  småtimmarna. Deras barn blev kvar här under natten.

I dag åkte vi och lämnade tillbaka deras telningar för att sedan fortsätta in mot stan.

Det var dags för årets Mini Marathon. Alla våra barn har sprungit den varje år. Tvillingarna sprang den för första gången vid 9 års ålder. Vi har inte missat någon sedan dess. Det är verkligen ett jätteroligt jippo.

Hejarklacken var på plats.

Smällhett som det var tog vi varsin glass för att kyla ner oss lite grann.

Sedan började nedräkningen…

Med tanke på att det var över 30 grader varmt och med en stekande sol gjorde hon ett kalasbra lopp. Även Chelsie själv var jättenöjd och glad över tävlingen.

Mamma Mia, så varmt vi har det. Rör man på sig det allra minsta blir man ju helt dyngsur under armarna. Själv har jag befunnit mig i skuggan och i poolen mest hela dagen och det har fått räcka.

I går var vi på studentfestligheter. Min väns dotter tog studenten.

Vi nästan smalt bort i deras trädgård. Men som tur var fanns det mycket att läska sig med i värmen. Eftersom det var jag som var dagens chaufför fick jag snällt  titta på medans de andra smuttade på sin champagne. Det blev inte särskilt synd om mig ändå, för jag försåg mig med andra sorters bubblor, lokabubblor.

Härligt med alla dessa sköna sommarkvällar då den dallrande sommarhettan lagt sig och de mer ljumma temperaturerna smyger sig på. Det blir mer behagligt för fötterna att nudda altandäcket vid den tiden på kvällen. Under dagarna brukar jag snabbt studsa fram för att inte bli bränd under fotsulorna och nu pratar vi om att det bara är början på juni. Helt galet att vi har sådan värme redan nu.

Snart är det dags att ta tag i tomatröran som jag ska göra till kvällens förrätt. Annars är det  min man som sköter om matlagning, dagen till ära.