Å så var det fredag igen med strålande sol och klarblå himmel. Klarvaken hoppade jag upp ur sängen redan 5.18 i morse. Upptäckte att min arm inte var helt sig själv, den ömmade och kändes helt avdomnad. Jag förstod ganska snart att det måste bero på gårdagens vaccinstick. Jag ser redan fram mot nästa spruta…jippi.
Men hörrni, så mycket pollen vi har just nu, de yr omkring och lägger sig som en gul hinna precis överallt, inte snyggt. Grillen syns knappt för all pollenkräm. Jag har gått omkring och försökt tvätta bort det, men det tar inte mer än 5 minuter så ligger det ett nytt täcke där igen, hopplöst. Den nytvättade bilen är det lika illa med, den är inte grå längre utan numera går den mer åt det ljusgula hållet. I förrgår när jag som bäst höll på att städa ur bilen fick jag syn på en gummigrej under sätet på bilen, ut halade jag upp denna lilla manick.
Well, well, well, ser man på, är det inte Sofies gamla bettskena, den som vi letade efter under en längre period. Hon fick den när hon tog ut sin räls för ett par år sedan. En dag var den bara puts väck och nu plötsligt dök den upp som gubben ur lådan i en av bilgömmarna. Frågan är varför den låg under sätet i bilen, hur kunde den hamna där? Mysteriet tätnar. När Sofie såg den igentorkade skenan meddelade hon att den kommer inte att passera hennes munnen fler gånger. Hon hade heller ingen aning om hur den hamnade där. Jahaja, så var det med den saken. Lite dåligt samvete fick jag, inte över bettskenan utan för bilen. Herregud vad vi har varit dåliga på att städa ur den.
Nu ska jag fortsätta vara poolvakt åt Chelsie och hennes kompisar. Ett härligare fredagsnöje får man nog leta efter.
Trevlig helg.
