Jag och stora dottern tog en tur ut i skogen i det gråmulna vädret i morse. När dottern hoppade in i ett av joggingspåren bestämde jag mig för att inte ens försöka mig på den vägen, det såg alltför isigt och halt ut. Jag tänkte inte utsätta mig för denna riskfyllda promenad. Inte när det var dottern som hade på sig mina Icebugs.
Jag valde en desto mer säkrare lårbenshalsväg, inte en isfläck så långt ögat nådde. Tryggt och säkert kunde jag hålla mig på banan och ta mig en ordentlig bensträckare.
Välbehållen hemma åkte jag och yngsta dottern in till stan och gick på bio.
Vi såg på Wonder, knappt ett öga var torrt. Dottern har läst boken och älskar den. Hon tyckte att filmen var lika bra. Jättemysigt att kura ihop sig i en biomörkret och klämma i sig en massa smörpopcorn och bara njuta av en bra film. Det gör vi alltför sällan.


