När jag och yngsta dottern var till Liljeholmens köpcentrum i går kliade det riktigt i fingrarna på mig att köpa upp mig på lite mer påskpynt. Orsaken är naturligtvis min enorma vårlängtan. Eftersom ingen vår är i sikte för tillfället fick jag i stället försöka pigga upp mig med några härligt färgglada kycklingar. Yngsta dottern smalt när hon såg denna jättegula skapelse, som by the way numera finns i vårt enkla käll.
Det blev tvära kast för yngsta dottern. I går var det skola, tandregleringen och sushi. Idag ligger hon vissen och utslagen i sängen.
Och apropå sushi, det kan verkligen den här donnan trycka i sig och hon kan äta hur många som helst. Jag hann inte ens börja pilla med wasabin i sojan förrän hon hade slukat tre stora bitar på raken. När hon var klar satt jag fortfarande i godan ro och njöt av mina sushi-delikatesser.
Det kunde visserligen bero på att hon åt med gaffel och jag fortfarande måste tvångsanvända pinnar fastän jag är helt kass på det.
Men att gå på sushirestaurang och äta med kniv och gaffel är helt uteslutet för min del. Jag skyfflar hellre i mig mina bitar på ett überkort avstånd mellan mun och pinne än att greppa något annat verktyg. Oftast skulle det behövas ett stort städteam för att rensa upp efter mitt slabb, men det kan man ju leva med. Vad gör man inte för ett par träpinnar?
I början av helgen hade min man en enda uppgift och det var att köpa hem gräddfil, det gjorde han när helgen var över. Min tanke var att bjuda på tryffelchips, stenbitsrom och gräddfil till förrätten i fredags, vilken blev inställd på grund av ovan nämnda orsak. Idag till lill-lördagsmyset tänkte jag att jag gör ett nytt försök. Dags att verkställa min uteblivna förrättsblandning. Det kanske inte blir så illa ändå, även om somliga kan vara lite disträa emellanåt.
lamatrona.net 