Bakom röda solglasögon

I morse promenerade jag inte direkt spänstigt ut från mitt pass på Friskis & Svettis, snarare dröp jag långsamt av som en urvriden trasa. Innan jag ens hade avslutat stretch-programmet var jag tvungen att kasta mig ner i en av stolarna i lokalen för att krypa ihop i fosterställning och hämta mig. Min puls var skyhög och jag började må illa. Hjälp, vad hände? Riktigt så här illa har det nog aldrig varit tidigare. Skönt nog hämtade jag mig ganska snabbt och bestämde mig på stående fot att det blir ett pass i morgon också. Skam den som ger sig.

Just nu tycker jag att dagarna bara rusar iväg och det känns faktiskt helt okej med tanke på hur kallt vi har haft det. Jag har nog aldrig längtat så mycket efter vår och värme som nu. Min man kliver alltid upp före mig på vardagsmornarna. När jag kommer ner till köket brukar han och äldsta dottern sitta runt matbordet med industrilokalbelysning. Vilket jag avskyr och försöker i stället dimma ner lamporna och tända ljus i stället. Tyvärr inte särskilt uppskattat från dessa två, de måste ju se vad som händer i köket. Men nu slipper jag industriskenet ett tag framöver eftersom det bara blir ljusare och ljusare ute. Jag känner mig mäkta glad över det.

Nu dröjer det inte länge förrän ett par solglasögon sitter på näsan nästan jämnt…

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo. Visa alla inlägg av lamatrona