I går blev det äntligen dags att träffa våra goda vänner som vi inte sett på ett tag. De yngsta satte genast igång att bygga koja och trycka i sig en och annan sötsak i den ombonade hyddan.
Som vanligt var det en del ”catching up” att avhandla under kvällen.
Min man lagade kvällens middag, hemmagjorda hamburgare med hemmagjort bröd med egengjord bearnaisesås till.
Han kan min man.
I dag vågade jag mig inte ut på en långpromenad. Min man och äldsta dotter joggade iväg, hon med mina icebugs och min man med sina. Eftersom halkskydden satt på henne bestämde jag mig för att mysa inne i stället. Vem vågar sig ut utan halkskydd och riskera lårbenshalsen? Inte jag i alla fall.
Men vojne, vojne, vad tråkigt det är att jogga, jag föredrar att hellre ta en rask promenad än att jag utsätta mig för att springa, not my cup of tea, helt enkelt.




