Som ett brev på posten så har min vagel transformerat sig igen och landat i mitt vänstra öga till skillnad från förra gången då den dök upp i det högra. Jamen hur trött blir man inte på det?
Illröd i ögat gick jag på lunchdate med min man. Vi besökte en nyöppnad sushi-restaurang som ligger i krokarna där vi bor. My, my, så gott det var.
Proppmätt skänkte jag en tacksam tanke till motionspasset jag tog i morse på Friskis & Svettis. Att jag inte är van att trycka i mig så mycket till lunch kunde jag lätt konstatera när vi gick därifrån.
Riktigt kallt var det ute också. Mössa är inte ett av mina favoritplagg men just nu sitter den som smäck på huvudet och varje dag har jag ångrat att jag inte tagit på mig långkalsongerna. Det har faktiskt tagit emot att sätta på dem. Det känns både trångt och stickigt under byxorna, jag drar mig verkligen för det.
Härligt ändå att vi har så pass mycket snö ute. Det blir så mycket vackrare och ljusare. Jag kan sakna tiden då barnen konstant var ute och lekte i snön, det händer aldrig nu för tiden. Nä, numera är de mer som ett par innekatter som ligger i sina sängar i varsina rum och intar världen därifrån.
