I dag sprang äldsta dottern milen för första gången. Något besviken konstaterade hon att hon inte lyckades att springa under timmen. Nyfiket undrade jag vad hon sprang på, hon suckade djupt och meddelade att hon sprang sträckan på en timma och två sekunder…Jag bara gapade, wow vilken fantastisk tid.
Själv satt jag, mellandottern och en kompis till henne på varsin motionscykel early birdy i morse. Det var precis knökfullt på gymmet. Jag är van att samsas i lokalen med mina härliga pensionärer på vardagsmornarna. Nu stank svetten frän och en del av motionärerna trodde de ägde gymmet och bredde ut sig till max. Jag var inte imponerad. Snabbt ville jag bara därifrån.
Något lugnare var det hemma. Sonen och yngsta dottern satt vid matbordet och skapade.
I kväll är det Mello och barnen har förberett det hela med chips, godis och en maränghistoria som ska tryckas i takt med bidragen.
Må bästa man/kvinna vinna, heja!
lamatrona.net 