I morse när jag kom till Friskis &Svettis var det knökfullt i själva motionsrummet med ett gäng träningsmänniskor som inte brukar vara där när jag är där. Det var proppfullt till sista träningscykeln. Inklämd längst in i ett av hörnen stod en av roddmaskinerna helt ensam kvar, den hoppade jag genast upp på tills en av cyklarna blev lediga. När jag illröd och uppvärmd gick in i själva gym-avdelningen ekade det ödsligt tomt. Det enda jag såg var en spenslig kille som satt på en av träningsmaskinerna och softade och pratade i mobiltelefon.
Likt en Duracell-kanin sprang jag fram och tillbaka i lokalen och försökte hinna med så många övningar som möjligt innan hela ligan från motionsrummet skulle dyka upp. Inget hände, oroligt började jag undra var alla dessa motionärer och pensionärer tagit vägen. Efter en hastig blick i motionssalen såg jag att motionsnissarna försvunnit och nu hade rummet intagits av de gamla vanliga ansiktena igen, ordningen var återställd. Visserligen tyckte jag att det var ganska skönt att husera själv bland medicinbollarna, hantlarna och gym-maskinerna men ändå.
På vägen hem från F&S var det nära att jag höll på att snava över en stor råtta som sneddade över vägen, äckligt lång svans hade den dessutom. Den var kanske inte lika stor som denna men nästan…
Ha en fin lill-lördag.
So long, så länge.
