Jag och yngsta dottern gick ut i regnvädret och letade rekvisita till kvällens middag. Vi ansträngde oss verkligen på eftermiddagen för att hitta lite fint naturmaterial där ute.
Det blev mycket rolig middagspiffing av alla fina löv och bär som vi fann.
Ha en fortsatt fin kväll!
So long, så länge.
Yngsta dottern fick tandställning i överkäken redan vid nio års ålder. Det berodde på att hennes ena framtand inte ville komma ner och därför drog man fram tanden med hjälp av operation och tandställning.
Förra året hittade framtanden äntligen ut och dottern fick fortsätta ha räls ett tag , men bara på fem (5) tänder för att framtanden skulle stabilisera sig. När de äntligen tog ut rälsen satte de dit en lite metallplatta som fortfarande agerar som skydd för framtanden.
Häromdagen blev det ett besök i Liljeholmen för att göra en check av denna metallplatta. När tandregleraren med rynkad panna petade och drog i några av hennes tänder förstod jag att något var i görningen.
När han efter en del hummande tittade upp meddelade han sin dom: dottern behöver en ny uppsättning tandställning i både under-och överkäken, en jätteräls med andra ord.
Suck! kanske inte just över domen utan mer över allt runt omkring. Nu pratar vi om att jag måste hänga hos tandregleringen jämt för det var precis det jag gjorde när både yngsta -och mellandottern hade tandställning samtidigt. Antingen så skavde det i någons mun eller så var det problem med mellandotterns gummiband (som jag fortfarande hittar delar av här hemma, och då bör det påpekas att hon varit tandställningsfri i mer än ett år) Det kändes faktiskt som om jag ett tag bodde i mottagningsrummet för jag var där jämt.
Ok, dags för några djupa andetag…det är ju faktiskt fredag.
Hoppas ni får en toppenskön helg!
Ha det fint.
So long, så länge
Med bestörtning tittar jag på bilden av Donald Trump när han kastar ut en rulle hushållspapper samt rispåsar i en kyrka i Purto Rico.
Foto: Reuters TT nyheter.
Trump har dessutom mage att påstå att orkanen Maria ”inte är en riktig katastrof” och fortsätter spåra ur med orden: ”ni har satt vår budget ur spel.”
Hur oskön är han inte…
I dag har jag hängt med den här bönan, hon har haft studiedag hela långa dagen.
Efter mitt morgonpass på F&S tog vi bilen till det nästan folktomma Experia och släppte loss , nåja, det var nog mest yngsta dottern som roade sig.
Jag passade på att fotografera den icke stillastående dottern. Eftersom hon var snabbare än en vessla sprang jag och kameran oss något trötta för att försöka komma i kapp och förhoppningsvis fånga henne på bild.
Vi avslutade vistelsen med att gå till Dollarstore som ligger nästan vägg i vägg med leklandet. När vi stod vid godisavdelningen så fick dottern något beslöjat i ögonen och den tiggarblicken kände jag igen på en mils avstånd. Jag påminde henne om att jag köpt en papperskorg för 30 kr åt henne och att hon därför kunde glömma allt vad sötsaker heter. Som tur var kom hon ihåg det och kunde därför släppa sitt godisbegär så att vi kunde gå och ställa oss i kassa-kön i stället. Pju, i bland har man tur.
Ha det fint!
So long, så länge.
I går gjorde jag en av barnens favoritmiddagar, grekiska Lilysar. Jodå, vi åt som om vi aldrig sett mat tidigare, detta gällde alla förutom vegetarianen såklart, hon fick annat.
Grekiska Lilysar:
( Jag höftar med alla ingredienser så därför skriver jag inte ut några mått. )
Pitabröd
Köttfärs
Vitlök
Kryddor
Svarta oliver
Fetaost
Rödlök
Tomat
Gräddfil
Gör så här:
Dela pitabrödet i två delar. Blanda den råa köttfärsen med vitlök och kryddor ( jag tog, salt, peppar, herbarmare och smoked paprika) Klicka på den råa köttfärsen med en gaffel och fördela det tunt över hela pitabrödet.
Häll på mycket olja i stekpannan. Stek pitabrödet så att all köttfärs blir genomstekt i hög temperatur. Stek på båda sidorna. Lägg upp dem på hushållspapper så att all överflöd av oljan sugs upp.
Toppa Lilysarna med fetaost, rödlök, svarta oliver och gräddfil, eller varför inte dina egna grönsaksfavoriter. Jag tog även med röd paprika och sallad, samt gröna oliver.
Är det fler än jag och min familj som njuter av en stor varm och god kanelbulle?
Såklart stödjer vi bröstcancerfonden…
Ha det gott!
So long, så länge.
Vilket riktigt rugg-uggle väder vi har haft i dag. Visserligen ganska ljumna vindar men himlen har bestått mestadels av den betonggrå kulörten. I morse när jag stängde igen ytterdörren och begav mig av på ett jobbmöte kändes det nästan kusligt. Det fanns knappt en enda kotte ute och det var svårt att djupandas eftersom luften var så kvalmig. Känslan blev lite ”ensammast i världen” tills jag passerade en av förskolorna, för då rycktes jag snabbt tillbaka till verkligheten igen. Men känslan har liksom fastnat i mig under dagen, en känsla av overklighet, hm, skumt.
Mellandottern är helt kolossal, i går tog hon ner hela studsmattan själv. Hon stod och slet och drog i fjädrarna som hon inte gjort annat, själv stod jag i fönstret och såg på och blev alldeles matt bara av att titta på henne.
Allt gick bra med studsmattepinalerna, tills hon fick syn på de två likadana albinokatter som smitit in i källaren, dem tycker hon är något läskiga och vägrade därför att fortsätta ta in studsmattsdelarna…tills albinosarna var väck.
Jag brukar locka ut dem med skinka när de våldgästar oss hemma men den här gången blev det till att lyfta ut dem. De var inte ett dugg sugna på att gå.
Skönt att studsmattan är på plats för vinterförvaring. I år har det har inte varit mycket studsande på den. Vi får se om den åker upp nästa år eller om vi kanske tar ut den till landet i stället. Det finns gott om tid att fundera på det.
Hörrni, happy måndag!
So long, så länge.
Vilken vacker höstdag vi haft i dag. Tänk att det redan har hunnit bli oktober. I morse jagade vi upp tvillingarna tidigt ur den varma sänghalmen för att ut och övningsköra.
När vi ändå var ute och åkte på vägarna stannade vi till vid en skogsglänta och passade på att ta en tur i skogen. Förhoppningen var att finna lite svamp. Vilket vi gjorde, för det fanns tokmycket trattkantareller… överallt.
Sonen tog över rollen som fotograf. När jag såg hans svampbild och en ofokuserad bild på mig själv blev det svårt att inte le.
Det bästa med skärpan i kortet är att jag nästan ser helt rynkfri ut, hehe.
Det var inte helt lätt att få med sig sonen till skogen. Men att på sluttampen var det honom och tvillingsystern som vi fick tvinga med oss hem. I bilen mumlade han något om att det var rätt kul att plocka svamp ändå, se där jag.
I kväll är det jag som bjuder på kantarellsoppa och kantarellpaj. Själv tyckte jag att det kunde räcka med en av anrättningarna, men barnen var stenhårda och beställde samtliga rätter. Lite kaka på kaka kan jag tycka, men varför inte, när vi ändå hade turen att finna så många.
Ha det fint!
So long, så länge.
lamatrona.net 