Jo då, jag kom iväg till gymmet även i dag, kanske inte med det största leendet på läppen på vägen dit, men det blev desto större när jag och min ”syster” gick därifrån. Nöjd och påfallande glad vacklande jag hemåt, mycket belåten efter min insats på gymnastikgolvet. Träningsvärken har lättat något och för det är jag så tacksam, mina ben känns mycket bättre.
I smyg kollade runt vad alla hade på sig för träningskläder, man vill ju inte sticka ut. Till och med pensionärerna hade slimmade träningskläder på sig från topp till tå.
I måndags på mitt allra första träningspass råkade jag få syn på mig själv i spegeln, blicken fastnade först på min t-skirt, suck, inte mindre än tre stora fettfläckar satt som smäck mitt på tröjan, dessutom var mina mjukisbyxor något för korta.
Jag bestämde mig på rak arm för att leta rätt på ett helt nytt modernt gympaställ, mja, det var inte det lättaste. Ganska snabbt insåg jag att jag överhuvud taget inte passar i dessa tajta idrottskläder. Det blev alltså ingen affär…den här gången.
Det är mycket nytt man bör tänka på när man ska börja motionera. Förhoppningsvis kommer jag dit så småningom.
Ha det fint.
So long, så länge.
lamatrona.net 