Man kan inte annat än älska att yngsta dotterns bjuder på sig själv. I dag när skolfotot dök upp skrattade jag så att frukostsmulorna flög över tangentbordet.
Redan nu har jag beslutsångest över att behöva välja mellan dessa bilder, se nedan.
Ja, ni ser ju själva ..
Oftast när man får hem skolfoton brukar de se väldigt tillrättalagda ut, men inte dessa. Förutom de här bilderna finns det såklart en hel uppsjö av lite mer normala kort. Men just de här två gillade jag allra bäst, lite som min körkortsbild, mer levande på något sätt.
Ett av mina familje-fans har till och med hängt upp min körkortsbild i sitt rum. Jag är mycket smickrad.
I morse bestämde sig jag och min man för att äta lunch ihop, det var nämligen väldigt länge sedan det hände. På avtalad tid stod jag utanför lunchrestaurangen och väntade in honom.
När han inte dök upp greppade jag mobiltelefonen och ringde upp den icke punktliga mannen. Hoppsan, han hade tydligen helt glömt bort att vi skulle ses.
När han några minuter senare dök upp med andan i halsen meddelar han med andfådd röst att han skulle iväg på ytterligare ett möte och därför måste det bli en snabblunch.
Jag hann inte ens svälja ner det sista av fiskgrytan förrän han stod i givakt och var på språng igen. Kvar blir jag med den halvätna fiskgrytan och en kopp kaffe.
Låt mig uttrycka mig så här, roligare lunchdate har jag haft.
På vägen hem trodde jag ett ögonblick att jag skulle smälta bort. Min höstjackan åkte ganska omgående av. Härligt att vi fick massor med sol och en del värme. När jag kom hem passade jag på att ta en tretår på verandan, så skönt att bara sitta och lapa sol och göra ingenting , helt ljuvligt.
Ha det fint!
So long, så länge.



