Pollensäsongen är här igen på allvar.
Och som ett brev på posten varje år i Maj-månad kommer äldsta dotterns årliga pollenattack, dottern går omkring och snorar, nyser och ögonen är röda som stoppljus.
Hon är av den hurtigare sorten som brukar ut och jogga. Igår bestämde hon sig för att hoppa upp på träningscykeln i stället för att ut och kuta. Det var inte direkt med ett leende på läppen men eftersom hon vill röra på sig så fick hon hålla tillgodo med min favoritpryl….*host*, favorit var kanske att överdriva en smula.
Just nu är det till och med jobbigt för henne att sticka ut näsan utanför ytterdörren. Tyvärr innefattar det att alla dörrar och fönster måste vara stängda här hemma. Vi andra är inte lika happy över det men vi anpassar oss. Yngsta dottern har också fått en släng av pollen-känningar men inte lika illa som stora syster, tack och lov.
Nu är det dags att göra lite nytta här hemma. Dammsugaren är nästan igång, den väntar bara på att jag ska släppa pekfingret från tangentbordet och det gör jag nu.
So long, så länge.
