Mellandottern har haft problem med sina knän en längre tid, närmare bestämt i ett år. Vi har varit runt på olika undersökningar utan att ha fått någon som helst klarhet över vad åkomman beror på. Tidigt i morse var det dags igen för ytterligare en undersökning, den här gången hos en fotspecialist.
Samtalet började väl inte så där jättebra när han inledde med orden-”dessa fötter var de värsta jag sett.” Den här mannen har alltså fötter som sitt arbete…dessutom…dagarna i ända.
Han förklarade vidare att hon hade väldigt många olika fel på dem och på grund av det så har knäna helt enkelt tagit stryk. Sedan tittade han ner på dotterns gymnastikskor, suckade och berättade att det fanns forskning på hur urusla Converse är för fötterna. Även jag känner till forskningen, fotspecialisten och jag gav varandra en menande blick och förstod det där med tonåringar och modenyck.
Men å andra sidan kanske det kommer någonting gott ur det hela för dottern lovade att köpa ett par nya och mer fotriktiga gymnastikskor, kanske ett par Converse med högre skaft, suck!
Påsklov, hur underbart är inte det?
Barnen gick genast in i någon sorts påskmood, deras kroppar förvandlades till stora geléklumpar och ingen av dem har gjort många knop i dag, men det gör inget… för det var väntat.
Härligt med lite syskonkärlek så här i början på veckan.
I morgon är det dags att tvinga dem att vara lite mer aktiva, kanske med start att städa sina rum. Jag har även en hel del andra handfasta förslag att komma med, såsom utrensning av garderob och att försöka leta reda på make/maken till mina strumpor.
Jösses, vilken idéspruta jag är, jag blir nästan stolt över mig själv. Jag undrar om barnen också kommer att gilla mina förslag i morgon, hehe.
Ha det gott!
lamatrona.net 