Under alla löv hittade vi en död fågel. Barnen bestämde sig genast för att anordna en begravning. Utan sång men ändå tagna av livets allvar sa vi hej då till den en gång så levande kraken.
Rest in peace lilla fågelvän.
Godisutbudet har varit enormt denna helg, yngsta dottern har haft en godis konstant i munnen hela lördagen, med undantag av en och annan jättekaka som också passerat strupen.
Om inte tandtrollen visar sitt fula tryne nu så vet jag inte vad.
I går blev vi hembjudna på middag hos våra ö-vänner. Det blev med andra ord en heldag med dem. De har en fantastisk ljuskrona hängandes i köket, den är så mäktig och snygg.
Det svåra är bara att inte titta på den hela tiden, gör man det blir det nackspärr på direkten och det vågar jag inte riskera.
I min ålder får man göra vissa riskkalkyler, i detta fall gjorde jag en sådan, hehe.
Kanske tur för grannarna, annars hade jag nog varit helt asocial och bara stirrat rakt upp i taket och glott fascinerat på det och det låter inte som något vidare trevligt middagssällskap.
De bjöd på god mat och ännu mer godis till yngsta dotterns stora glädje.
Visserligen tryckte även jag i mig ett och annat vingummi, för vem kan låta bli en godisskål som står precis mitt under näsan på en?
Killarna passade sedan på att basta men vägrade att kasta sig i sjön. Riktiga badkrukor de där två…
Ha en bra söndag!
lamatrona.net 