I morgon ska min man springa Stockholm tunnel run, loppet går i den asfalterade servicetunneln som går parallellt med pendeltågstunnel under centrala Stockholm. Loppet är på 8 km och går från Karolinska till Fatburen på söder. Förra gången han sprang tunnelloppet var han mer i form än denna gång, men det kommer säkert att gå bra ändå.
På förmiddagen hämtade jag upp min man på jobbet för att sedan styrda kosan in till stan för att hämta ut hans prylar inför morgondagens lopp.
Vi fick köa en rejäl stund eftersom det är tydligen många som är så spänstiga och ska springa.
Han överraskade mig med att ha bokat bord på Tennstopet , en anrik restaurang ett stenkast från Odenplan. Jag har inte varit där på år och dagar. Inte mycket hade förändrats sedan jag sist var där, i alla fall inte vad jag kunde se. Det kändes tryggt och bra. Det är roligt att det fortfarande finns ställen som ser likadana ut som det alltid gjort.
Det kan till och med vara så att de barska servitriserna tillhörde det förra seklet och aldrig gått av sitt skift.
Jag tycker om när det är vällagad mat och vita dukar på bordet, det känns rejält och samtidigt lite högtidligt. Jag åt rimmad lax med dillstuvad potatis. Min man åt stekt strömming med potatismos. Det mesta på menyn var kort och gott husmanskost.
Det blev en verkligt fin dag i alla bemärkelser, fint väder och god mat, vad kan man önska sig?
Ha det fint!


