Min rosmarinsbuske

Jag har varit på jakt efter ett par fröer att plantera, men insåg snabbt att jag inte var särskilt genomtänkt. När jag väl stod öga mot öga med fröpåsarna fick jag mer eller mindre beslutsångest.

I min fantasi hade jag sett mig själv vattna några plantorna och känt hur det riktigt kliade i mina icke gröna fingrar när jag stod lutad över dem och pratade med min lenaste babyröst med dem. Jag hade helt glömt bort vilka frön jag borde driva upp och bestämde mig därför att köpa några påsar som jag kan sätta direkt i marken lite längre fram i vår, när vädret tillåter såklart.

Lite besviken på mig själv blev jag.

När jag började snegla runt bland växterna föll min blick på ett gäng penséer, jag gick dit och började fundera om det fortfarande är för kallt för att ha dem stående ute. Eftersom jag inte visste det så satte jag kurs mot kryddväxterna.

Där såg jag alla dessa rosmarinbuskar och bestämde mig på stående fot att en dem skulle jag ha. Visste ni att rosmarin håller myggorna borta? Det hade jag ingen aning om förrän en äldre dam i prickig kappa upplyste mig om saken när jag stod  med näsan i en av plantorna och undersökte vilken av dem som skulle följa med hem.

Det kändes fint att bli upplyst så där och jag bestämde på stående fot att jag kommer att köpa upp mig på några rosmarinplantor till sommaren. De ska jag ha på vår veranda på landet där myggen brukar flocka sig.

Eftersom det inte finns några mygg just nu (vad jag vet)  får mitt nyinköp stå i hallen och dofta och glänsa där i stället.

DSC_0244

DSC_0245

Jag önskar er en riktigt fin fredag!

Ha det gott!

 

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar