Min man var tvungen att flyga hem för att jobba några dagar så jag och våra goda vänner håller ställningarna i skidbackarna och med middagarna. Jag måste ändå säga att det gått bra. Lite nervös var jag för att åka upp med bilen till Ullådalen, den vägen är inte den minsta kul att köra uppför eftersom vår bil inte är 4-hjuls driven.
Barnen var snälla nog och gjorde vågen och hurrade när vi äntligen kom på plats, själv var jag nöjd med min insatts även om jag körde fel och fastnade en gång i en snödriva.
Men herregud vad spänstig vi varit, efter att ha åkt minst 40 gånger i barnbacken var mina stackars smalben helt slut.
Den yngsta förmågan ville nämligen bara köra i Vallestigen, vilket jag vägrade. Därför blev det så att jag åkte i barnbacken bredvid denna vildmarksterräng . Som tur var ville 5-åringen också haka på oss.
De övriga åkte runt i liftsystemen och prövade på de flesta av backarna. Sonen råkade vrida smalbenet på Åre-toppen, som tur var gick det bra.
Det var väldigt många olyckor i backen kunde vi konstatera.
Vi alla känner oss riktigt nöjda och glada efter dagens skidutflykt. Och alldeles strax blir det en after ski i stugan, så mysigt.
Till sist, den här smörgåsen gjorde min gode vän i morse. Jag har fortfarande inte kommit över det.
Det blir inte något recept på den här…
Allvarligt, vem äter en avokadosmörgås med kaviar?
Ha det gott!
lamatrona.net 