Nä, hur trött blir man inte? Yngsta dottern vaknade upp mitt i natten och har i princip kräkts sedan dess. Vinterkräksjukan here we come, sådär lagom till jul.
Det räckte tydligen inte med att bara hon är sjuk, nej då, min man grymtade någonting om att han också kände sig helvissen, tydligen inte samma åkomma som dottern, utan det lutade mer åt en förkylning.
Nämen, jippie!
Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig dagarna innan jul, så nu blir det i vanlig ordning att kavla upp blusärmen och sätta fart med allt grovjobb som ska göras.
Och till er alla som bekymrat sig över vårt graninköp, ni behöver inte oroa er längre, vi har hittat en. Den kommer kanske inte gå till historien som den snyggaste granen hitintills, men den kommer att göra sitt jobb.
När vi befann oss på granstället nummer 2 bröt min man ihop och började sucka och stöna och tyckte att en av granarna som vi tittat lite extra på var fin nog till oss. För nu ville han hem och ta det lugnt.
Okej, okey, den dög…
Nu ska handspriten fram och alla kommer att få tvätta händerna både en och två gånger, kanske till och med en tredje gång… Vi kommer att fira jul med russinfingrar om det här håller i sig.
Ha en fin dag på er.
