Yngsta dottern var inte sen med att föreslå att vi skulle ägna vår mysdag på Exploria i Norsborg. Suck, tänkte jag och funderade på om jag skulle låna dotterns rosa hörlurar.
Vilken normal och vettig vuxen gillar att hänga på lekland med stojande och skrikande barn? Särskilt när det finns så mycket annat att göra.
Jag mindes förra gången vi var där och jag knappt fick en sittplats. Jag rös till men sa med min sockerlenaste röst att det lät ju jättekul…
När jag parkerat bilen började jag genast ana oråd: var leklandet verkligen öppet? Det fanns inte en enda bil på hela parkeringen. Jag googlade för att se om det var stängt, men sådan tur hade jag inte.
Vi knallade in och dottern blev som i extas, inte en unge så långt ögat nådde.
Där låg hon i bollhavet helt solo och kramades med alla bollar.
Hon fick välja och vraka bland rutschkanorna.
Efter första tuggan på min hamburgare tjöt mina smaklökar av tristess. Jag greppade ett pommes frites, som snabbt slokade och mer såg ut som en vissen tulpan än den pommes frites den var.
Men vi deppade inte ihop för det, glad i hågen for dottern fram och tillbaka likt en studsboll bland alla klätterställningar och rutschkanor.
Jag å andra sidan flanerade runt i maklig takt utan att snava på ”en enda liten”, dessutom hörde jag knappt något gnäll alls.
Rena rama semestern faktiskt.
Jag och yngsta dottern var rörande överens att det var den bästa leklands-vistelsen vi varit på.
Efteråt tvingade hon in mig på Dollar-store och där var det desto mer livat och jag ångra genast mitt samtycke till att gå dit. När vi väl kom ut därifrån några kronor fattigare men med ett par snygga sugrör var vi ändå rätt nöjda.
Ha det gott!
lamatrona.net 