Vilket fantastiskt fint Lucia-tåg vi såg i går, vilka underbara toner de bjöd på. Jodå, jag känner att jag börjar komma in i lite julstämning så smått.
Yngsta dottern var stel som en fiskpinne när hon hade lussat klart efter dryga timmen utomhus. Näsan kunde lätt förväxlas med Rudolfs röda mule i stället för den gnistrade stjärnan hon ändå utgav sig för att vara.
Vad tror vi om vanten? Girl power?
När vi kom hem beordrade jag yngsta dottern att sätta sig i ång-bastun men hon var inte med på det tåget. Hon bestämde sig för att kura ihop sig under täcket i stället, vilket absolut inte vare en dum idé.
Slut som artist…
Jag tyckte att det passade bättre med varm choklad och lussebullar än glögg och pepparkakor, gårdagen till ära. Alla var med på noterna och ville vara med och mysa framför brasan. Åhh, vad jag älskar när alla är samlade.
Tja, Lucia var nog inte så pjåkigt ändå.





