Månad: november 2016

Nä, jag orkar knappt med alla dessa spam på mailen. Jag blir helt galen, never ending story. Min tumme är helt slut efter att ha deletat allt skräp.

Bara tanken på att öppna mailen tar emot, hela jag säger nope, gör det inte.

Ändå är jag tvungen att göra det, för annars skulle jag få så mycket mail att  min tumme helt skulle släppa taget om skelettet.

Den här tummen är det dock inget fel på.

Den här sorgliga synen möttes jag av när jag stack näsan utanför ytterdörren, stackars Olaf.

Inte ens näsan ville sitta kvar.

Det här vädret blir jag inte särskilt munter av heller, regn och grått så långt ögat når. Nä fy, inget för mig.

Däremot fick jag  blodad tand inför all snö som kom förra veckan. Tänk vad lite  snö kan lysa upp tillvaron.

Det är inte så att jag behöver fler vaser, men när jag såg denna kaktus kunde jag inte låta bli att kvickt stoppa ner den i  kundkorgen. Hur söt är den inte?

Det är kanske inte så mycket julstämning över den, men med tanke på att det nästan bara finns juldekorationer att välja på så stack den här verkligen ut.

Tja, ibland får man helt enkelt gå emot strömmen.

Äldsta dottern är inne i någon sorts heminredningsperiod. Hon har möblerat om sitt rum hela helgen. Emellan heminredningsaktiviteterna hörde jag henne spela på sin ukulele. Den tjejen är verkligen musikalisk, den biten har hon inte ärvt från mig. Jag är nog bland den tondövaste som finns, tyvärr.

Kanske just för att jag är så omusikalisk av mig  så beundrar jag desto mer de som är musikaliska.

Äldsta dottern spelar även gitarr och keyboard, men det är nog ukulelen som hon spelar mest på. Måste säga att det är ett ganska udda och svårt instrument att sitta och klinka på. Jag vet,  jag har provat, det kommer inte att hända igen… jag lovar.

Som vanligt har jag ätit alldeles för mycket under helgen. Det känns riktigt skönt att det blivit måndag, det betyder att det inte  kommer att bli  så mycket matutsvävningar med andra ord.

Dagens program innehåller precis allt som jag tycker är tråkigt. Storstädning av huset samt storrengöring i alla duschutrymmen.

Jag kommer inte att le på hela dagen. Jo, försten det kommer jag visst att göra. Just nu läser jag  Leif G W Perssons senaste bok i min Ipod. Han kan verkligen få mig på gott humör och det kommer jag att behöva…

Vem kan motstå en sådan här god tonfisksmörgås på frukostbrickan på morgonen, inte jag i alla fall.

Tänk vad en bra start på morgonen gör för humöret.

Här har vi fars dag-myst. Jag tog fram våffeljärnet och gräddade våfflor för ett helt kompani. Det är ju så gott, särskilt med grädde och hjortronsylt till.

Maken fick en jättefin present av yngsta dottern som hon har tillverkat i träslöjden.

Fars dag-jubilaren studerar konstverket med beundran. Vänder sedan på getingen och till hans stora glädje ser han att  vingarna är gjorda av det här:

En ölburk, jo, man tackar.

Skapelsen har nu fått en strategisk plats i köket, nära vin och ölkylen. Nu kan maken snegla på den hur mycket han vill.

Jag är lyckligt lottad, tänk er att ha en alldeles egen nagelkonstnär i huset. Visst blir man avundsjuk?

Jag blev ordentligt omhändertagen och fick slå mig ner på en av stolarna i köket. Där fick jag fylla i ett formulär om hur jag ville ha mina naglar. Därefter fick jag ett glas vatten innan utövaren satt i gång.

Nagelkonstnären såg väldigt bestämd ut när hon frågade maken om hon fick fixa till hans tånaglar, hon meddelade att det fanns en uppsjö av snygga färger som han kunde  välja mellan.

Jag kan nog påstå att han inte blev lika begeistrad i förslaget.

Eftersom min man fick en sådan adrenalinkick av däckbytet i går bestämde han sig för att byta däck på stora bilen också. Han nämnde det i förbifarten när vi satt samlade vid middagen. Gissa om jag höll på att sätta rostbiffen i halsen?

Tar det aldrig slut på skojiga helgnöjen?

Jag har inte använt bilen på en hel vecka, vilket känns väldigt konstigt. Stora bilen har vi inte vågat köra till bilverkstaden än för att byta däck på, eftersom det fortfarande är snorhalt ute. Den får snällt stå kvar i sin snödriva tills vi vågar oss iväg med den.

Lilla övningskörningsbilen ska vi däremot göra ett hjulbyte på i dag, hurra!  Så oroa er inte, jag är snart ute på gatorna igen och kommer att ligga som en slips på vägen med de nya vinterdäcken. Så kul jag ska ha, jag längtar redan.

Min man är på arabiskan så jag lovade honom i ett svagt ögonblick att jag ska skotta fram en gång  till källardörren, så att vi kan ta ut vinterdäcken.

Gissa om jag sitter här och ångrar mig? Jamen, hur tänkte jag? Well, ny idé: Jag sätter barnen på den uppgiften, det brukar alltid finnas någon frivillig att välja på.

Hur snillrik är jag inte?

Suck, mindes även att jag lovade hjälpa till med vinterdäcken…Det kommer att bli svårt att krångla sig ur.

Nåväl, det är lördag och vädret ser bra ut. Se där, det finns redan en strimma hopp att fortsättningen av dagen  blir bra.

Jag kan t.o.m gå ut i trädgården och plocka lite äpplen om andan skulle falla på.