I går kväll var vi bortbjudna på middag hos våra goda vänner som inte bor så långt i från oss. Eftersom de bor hyggligt nära var det skönt att kunna promenera både dit och hem.
Tyvärr tog det inte många minuter att inse att jag hade de halaste skorna på mig . Det enda aber med det var att jag gick som en snigel medan de övriga marscherade på. Nåja, ingen fara skedd för jag kom välbehållen hem, alla benen på plats så vitt jag kunde se.
Kvällen i sig gick i rekordfart, det kändes som vi nyss kom dit för att sedan stå i deras hall och säger hej då.
Vi hade en del catching up att ta igen.
Kvällen kunde inte sluta bättre. Värdinnan bjöd på en bit citronkaka som var to die for. Hade det inte varit för att vi var bortbjudna hade jag nog slickat upp det sista på tallriken.
Vilken grym bakande värdinna hon är min kära vän.





