Med mig hem efter gårdagens skolloppis blev det yngsta dotterns hemslöjdade potatissticka för 20 kr. Jag var mycket nöjd med inköpet.
Själva loppisen var inte så stor. Det fanns mest gamla urvuxna barnkläder och en och annan färgglad virkad duk som någon verkligen ville bli av med. Jag tror också att jag skymtade en och annan gammal Knasen-tidning, men jag kan ha sett fel.
Det absolut viktigaste för yngsta dottern var att jag hade kontanter med mig, för här skulle spenderbyxorna fram… När jag väl stod i skolmatsalen och trängs bland alla andra loppisfyndare ser jag plötsligt hur yngsta dottern sneglar intresserat på våra bortskänkta saker.
Nej, stopp och belägg, jag köper inte tillbaka grejerna jag nyss lyckats bli av med.
Här är yngsta dottern med potatisstickan i högsta hugg. Det illgröna armbandet som hon har runt handleden har hon själv gjort. Vi köpte den för 50:-. Den satte hon genast på sig. Jag får möjligtvis låna den om jag är snäll, hm, tack.
Pju! Jag kan ändå konstatera att jag kom lindrigt undan. Scenariot kunde ha blivit att jag fått släpa tillbaka allt skräp hem igen. Nu slapp jag det, tack och lov.
Nu laddar jag inför kvällen stora utmaning. Jag är redo ända upp till tandköttet. Kläderna framtagna, sminket på plats. Humöret…Är med.
lamatrona.net 