I går tog jag och äldsta dotter en promenad. Det hela började med ”operation” övertalning för att överhuvud taget få ut henne ur huset. Sedan släpade jag runt på henne medan hon gnällde i ett över att jag dessutom tvingade henne ta selfies tillsammans med mig på hennes telefon.
Sådär höll vi på ett tag innan hon fick syn på ett träd.
En trädkram var allt som behövdes, äldsta dotter blev genast på bättre humör. Tänk att min avlidne far hade så rätt. Han sa alltid :- Ta och krama ett träd en stund, bra för kropp och själ. Och minsann…Han hade så rätt.
Mellandottern berättade att hon i veckan varit på en gymnasieskola för att ta del av olika gymnasieval. Hon hamnade i montern där yrkesgymnasiet höll till. Där lyckades hon få en fantastisk penna som vi alla i familjen har pillat på under helgen. För att inte tala om min man, ojoj, han kan verkligen gå igång på en sådan grej, det är näst intill att han ställer sig i brygga.
Ok, för att bara nämna några detaljer om dess funktion så finns det en linjal, vattenpass, touch-funktion som ser ut som ett sudd och tillslut en väldigt gullig skruvmejsel gömd under touch-suddet. Jamen ni hör va! Och samtidigt förstår jag er avund. Jag vill bara understryka att jag hör till de få privilegierade som dessutom får bo i samma hus som denna penna. Livet är så orättvist…



