Den här baconaiolin måste ni bara prova, holy, så god den är. I går grillade vi supersmarriga hemmagjorda hamburgare och till det gjorde jag den här baconaiolin. Den blev pricken över i:et.
Baconaioli
1 pkt bacon
1 dl majonnäs
1 dl crème fraiche
2-3 st vitlökar
Skär baconet i småbitar , stek tills de blir hårda. Låt dem rinna av på hushållspapper. Blanda ihop med övriga ingredienserna.
För mig är helgerna lika med mat. Den viktigaste matdagen är lördagen. Jag och min man börjar redan under fredagsmiddagen fundera ut vad vi ska tillaga på lördagen. Haha, jag veeet, vem brukar göra det på en fredagskväll? Förutom vi då förstås. Maten vi tillagar behöver i sig inte vara något jättemärkvärdigt. Men oftast brukar vi ha en plan. Kött eller fisk? (Numera även vegomat.) Rött eller vitt vin? Vilken förrätt ska vi välja? Samt vilken efterrätt är vi sugna på? Dessa viktiga frågor avhandlades även i går kväll. I dag ska vi skrida till verket, jag längtar redan till kvällsmaten.
Här är ett gott och enkelt tillbehör till en middagen eller som förrätt.
Getostsallad
70g ruccola
140g getost
1 1/2 dl sojabönor
50g valnötter
Honung och balsamvinäger
Lägg upp alla ingredienser på ett fat och ringla över honung och balsamvinäger.
Min man uppmanade mig att börja träna på balansbrädan som jag fått av honom för , ehhh, ett tag sedan. Han uppmuntrade mig med orden, -”tänk vilken fin balans och hållning du kommer att få till skidsäsongen”. Ok, tänkte jag och ställde mig på brädan. Döm om min förvåning, där stod jag rakt upp och ner i flera minuter och hade jättetråkigt. Vad är det här för träning? Det är ju inte ens en utmaning.
Plötsligt slog det mig att för ett par år sedan var jag hos kiropraktorn för mina värkande axlar. När jag kom dit tog hon en mycket osmickrande bild på mig i helprofil på sidan. Hon behövde det för att vi skulle jämföra min hållning med ett diagram som visade hur kroppshållningen bör se ut. Både jag och kiropraktorn stod och gapade över resultatet. Häpnadsväckande skulle man faktiskt kunna säga. Det visade sig nämligen att min hållning var i perfekt linje med diagrammet. Vem hade kunnat tro det om mig?
Extra roligt är att densamma skickade julkort år efter år efter detta, kan det möjligtvis ha något att göra med min fantastiska hållning?
Jag måste bara nämna några ord om min Ipod. Vem har en sådan i dag? Räck upp en hand. Min man stönar och ruskar på huvudet över min lilla, gulliga men framför allt ack så kära Ipod. Vi älskar varandra, alltså Ipoden och jag. Utan den är jag inget. För två år sedan råkade jag tvätta min gamla. Vilken katastrof! Ni anar inte. Jag började genast leta efter en ny. Det var verkligen inte lätt, för någon sådan existerade inte längre, gudarna ska veta varför. Jag grät och bad min man om hjälp, vi finkammade marknaden överallt. Vi fick napp på ett par ställen, men det visade sig att det var slutsålda även där eftersom efterfrågan inte var så stor, grrr, jag då som behövde en? Tillslut kom jag över en ny, inte riktigt samma modell men vi har lärt oss att komma överens. Numera älskar jag den lika mycket som den gamla, i vått och torrt, i nöd och lust. Amen!
I somras bad jag barnen skriva listor över vilka middagsförslag de önskar sig . Efter lite ideellt tjat fick jag äntligen tillbaka dem. Det fanns många bra förslag men när jag kom till sista listan, skrattade jag så tårarna rann. Yngsta dotterns matfantasi är nog något begränsad insåg jag. Hon hade skrivit ett ( 1 ) enda förslag och det var: lax med gurka. Jag dör så kul.
Vi är numera nästan med katt. När vädret är bra har vi oftast ytterdörr öppen, då brukar grannens 15- åriga katt hälsa på. Yngsta dottern är eld och lågor och det är ett evigt tjat om husdjur. Hon vet att vi har pälsallergi i familjen så därför har hon börjat tjatar om pälslösa djur såsom fiskar, vandrande pinnar, nakenråttor. Aldrig i livet! Om inte det går, kan hon tänka sig en baby. Jamen det tåget har redan gått, försöker jag förklara, för länge sedan dessutom. Jaja hon får helt enkel hålla tillgodo med grannens katt tillsvidare.
lamatrona.net 