Swish, å så var den här helgen över. Den har bestått av en blandad kompott av lite allt möjligt: stress, fix, sång, fest, skratt och svampplockning. Det sistnämnda låg mer åt det mediterande hållet.
Det är ju så skönt att komma ut i skog och mark och djupandas lite, det slår det mesta i hästlängder. Bara att ströva omkring och koppla på svampögonen känns riktigt befriande.
Regnet hängde i luften och hela skogen doftade höst. Det tog dock inte lång stund förrän äldsta dottern gjorde ett stort svampfynd. Vi formligen låg ner på marken och plockade febrilt av både honungsgula kantareller och trattkantareller. Extra kul var det att just dottern hittade dem, hon har inte haft så mycket tur med det tidigare.
Alla i familjen blev helt till sig när de såg all svamp. Det fanns ingenting annat att göra än att servera dem varsin smörstekt kantarelltoast till förrätt. Det tog inte många sekunder förrän allt var uppslukat och klart.
Mmm, så gott, en ren njutning. Jag skulle nog kunna leva på en sådan smörgås till frukost varje morgon. Det får helt enkelt bli så att jag måste bege mig ut och finna fler.
Ha det fint!
So long, så länge.
lamatrona.net 