Kategori: Familjeliv

Jösses vad jag var frusen i går kväll, det rådde jag  bot på genom att hoppa in i ångbastun. Precis innan jag gjorde det avböjde småtjejerna att komma med. Hm, vilken tur tänkte jag eftersom vi endast har två pallar i ångbastun och vis av erfarenhet visste jag att småtjejerna hade kastat sig över dessa och att jag hade fått lov att stå.

Glad i hågen hinner jag sitta där i 2 minuter innan jag hör ett  ihärdigt bankande på badrumsdörren. Yngsta dottern står utanför och ropar: -”Är du klar snart?” Jamen, får man aldrig vara i fred?  När hon äntligen gått därifrån hinner jag tänka att jag nog borde fila lite på mina fötter, då hörs ytterligare en ny knackning något hårdare. Den här gången är det min man: -” jag är klar med motionscykeln och behöver komma in och duscha.” Allvarligt, vad är det för fel på den här familjen?

Nåja, jag får helt enkelt göra ett nytt försök någon annan dag. Jag kanske lyckas bättre då..

Här är några ord på vägen. Den här lappen skrev  yngsta dottern för några år sedan. Den sitter fortfarande uppsatt i hennes rum.

Ha en riktigt fin torsdag på er.

 

Eftersom nu vädret har varit så trist och regnigt så beslutade vi oss för att hitta på något roligt. Jag, yngsta dottern och 5-åringen bestämde oss därför att åka till Exploria i Norsborg. Barnen hade superroligt, de sprang runt som illrar  bland rutschkanor och klätterställningar. Jag såg knappt röken av dem på hela tiden.

Jag var inte helt bekväm, alla söder om söder var där…Kanske  även någon från norr också.

Efter mycket letande hittade jag till slut  en liten soffsnutt som jag lyckades  trycka mig ner i.

Glad i hågen över det lilla utrymmet slet jag upp telefonen för här skulle det tittas på nyheter och Facebook. Just i detta ögonblick insåg jag att telefonen knappt hade något batteri kvar. Den paniken! Jag djupandades  och började febrilt tänka ut hur jag skulle tillbringa de övriga tre  timmarna med att inte ha telefonen tillgänglig, gulp!

Jag försökte så gott det gick med att vara sparsam med batterierna. Kunde därför se lite upptagen ut när jag väl använde den. Däremellan fick jag hushålla med min fantasi och det var inte det lättaste med tanke på alla skrikande barn som for förbi näsan på mig. Jag vågade heller inte lämna min inklämda hörna, eftersom jag och barnen bestämt mötesplats där. Kände inte heller för att stå i 3 timmar.  Vad gör man inte för sina barn?

Tänk att det faktiskt  finns föräldrar som tycker det här är kul. Jag såg ett gäng med pappor som såg ut att ha kul i alla fall. Inte så många mammor, vad det nu kan bero på…

Innan det var dags att gå kroknade den minsta violen ihop och var helt slut.

Resten av dagen blev det hemmabio med godis och mys, vilken lyx.

 

 

Det är nog första året som jag sett att de säljer så små pumpor. Jag passade därför på att införskaffat var sin till alla barn. De har själva fått gröpa ur och göra  sina alldeles egna konstverk av dem.

Jodå, mycket kladd blev det och mycket kul hade de.

Men vilket slutresultat det blev, oh my gosh, så snygga pumporna blev. Jag är mäkta imponerad.

Förutom pumpatillverkningen har de också gjort fullt med fantasifulla godisskapelser.

Deras fantasi är det definitivt inte fel på.

Det är inte varje dag som det blir så här mycket bus och godis och det är väl bra för annars vet jag inte hur jag skulle stå ut med alla dessa godisråttor.

Halloweenmorgonen kunde inte börja bättre.  Jag väcktes av en morgonpigg 5-åring som gav mig en present på sängen, haha, så gulligt.

När hon såg  att yngsta dottern  fortfarande låg och sov kunde hon inte bärga sig längre utan såg genast till att få upp henne ur sängen. Allt detta skedde på en sjättedels sekund. Gissa om det blev full fart på damerna efter det?

Nu kommer vi till det mest märkliga. Här sitter jag i godan ro i köket med min frukostbricka när jag ser både mellandottern och äldsta dottern på benen…klockan åtta… på morgonen… den chocken.

Det finns i alla fall lite hopp om livet, jag har inte sett till sonen. Den killen är definitivt inte morgonpigg, skulle han mot förmodan råka kliva upp skulle det troligtvis enbart bero på att huset står i lågor…

 

Holy moses, vilken halloweenkväll det blev!

När  partajandet var i full gång kom ett gäng skolkamrater utklädda till clowner och ville in. Min man pratade några allvarsamma ord med pojkarna och frågade om de tyckte det var så lämpligt att vara utklädda till clowner med tanke på nedslagningsrisken. Pojkarna försäkrade  att de inte hade på sig ansiktsmaskerna när de gick runt området. Hm, okay.

Discot fortsatte storstilat med både limbo och musikquizz.  Det var kul att det var så många som var upp på dansgolvet. Yngsta dottern och hennes kompisar dansade hej vilt nästan hela kvällen.

Själv patrullerade jag lite då och då och såg till att  deltagarna skötte sig och det får man lov att säga att de gjorde.

Det blev riktigt lyckat disco. Trevliga föräldrar att ha att göra med dessutom, det känns alltid skönt. Yngsta dottern var också jättenöjd med kvällen.

Hon och resten av alla halloweenpartyfirare tryckte i sig så mycket godis och läsk att jag oroligt undrade om jag skulle behöva ditkalla  en ambulans.

Vi får allt se hur magen mår i dag…

Det bästa av allt är att det kommer att dröja minst 1 år till innan jag är klassförälder igen…Åh, vad  jag ska njuta under den tiden.

Med mig hem efter gårdagens skolloppis blev det yngsta dotterns hemslöjdade potatissticka för 20 kr. Jag var mycket nöjd med inköpet.

Själva loppisen var inte så stor. Det fanns mest gamla urvuxna barnkläder och en och annan färgglad virkad  duk som någon verkligen ville bli av med. Jag tror också att jag skymtade en och annan gammal Knasen-tidning, men jag kan ha sett fel.

Det absolut viktigaste för yngsta dottern var att jag hade  kontanter med mig, för här skulle spenderbyxorna fram… När jag väl stod i skolmatsalen och trängs  bland alla andra loppisfyndare ser jag plötsligt hur yngsta dottern sneglar intresserat på våra bortskänkta saker.

Nej, stopp och belägg,  jag köper inte tillbaka grejerna jag nyss lyckats bli av med.

Här är yngsta dottern med potatisstickan i högsta hugg. Det illgröna armbandet som hon har runt handleden har hon själv gjort. Vi  köpte den för 50:-. Den satte hon genast på sig. Jag får möjligtvis låna den om jag är snäll, hm, tack.

Pju! Jag kan ändå konstatera att jag kom  lindrigt undan. Scenariot kunde ha blivit att jag fått släpa tillbaka allt skräp hem igen. Nu slapp jag det, tack och lov.

Nu laddar jag inför kvällen stora utmaning. Jag är redo ända upp till tandköttet. Kläderna framtagna, sminket på plats. Humöret…Är med.

Jag kan nog inte påstå att jag längtar till i morgon kväll. Då är jag nämligen ordningsvakt på yngsta dotterns halloweendisco som dotterns klass anordnar. Både jag och min man är klassföräldrar som dessutom håller i det hela. Från början var vi fem klassrepresentanter men är nu nere i tre (Varför hade inte jag också något förhinder?) Det slutade med att jag inte bara är ordningsvakt utan kommer även att kränga godis och läsk i alla dess former till alla dessa sockerstinna förpubertala hysteriskt skrikande barn. Och ja, jag har stor erfarenhet av skoldanser eftersom detta inte är första gången. Vis av erfarenhet vet jag exakt vad jag har att förvänta mig.

Låt blixten slå ner i skolans matsal, snälla!

Texten på inbjudningskortet känns högst relevant…Nej, jag vågade inte ens rättvända bilden.

I perioder tycker jag att jag har ganska fullt upp med fyra skolbarn.Det känns som att jag är en riktig duracellkanin emellanåt. Vi, liksom många med oss försöker nog att hjälpa till med barnens skolarbete så gott det går,  samtidigt måste man ju även ställa upp och vara den discodansande halloweenordningsvakten (i alla fall i morgon). Oftast kan det bli rätt intensivt runt skolarbetet, fritidsaktiviteterna (eller avsaknaden av dem) och däremellan tampas med barnens olika viljor.

Under lovet tror jag att alla bara behöver bara få va’, om ni förstår vad jag menar. Det känns rätt skönt att vi inte har alltför mycket inbokat heller. Jag längtar jag med.

På lördag är det dags för högskoleprovet. Tvillingarna samt deras kusin ska pröva lyckan för första gången denna dag. Det som är bra med provet är att de hinner göra om det flera gånger innan de går ur gymnasiet. Fram till dess kommer de förhoppningsvis  få ett gott begrepp om hur de ska tänka runt frågorna samt att de får en god uppfattning om hur lång tid diverse frågor tar.

Misslyckas de kaputt med betygen i gymnasiet  är det alltid bra att har en plan B. Högskoleprovet.

 

 

När jag tog en lov förbi vedförrådet härom dagen upptäckte jag att det inte längre matchar vårt hus. Jag insåg samtidigt att cykelstället också tappat det mesta av sin färg. Håhå, nytt målarprojekt minsann. Efter närmare granskning av boden såg jag också att dörren slagit sig en aning. Dessutom har en av bräderna fått eget liv.

Min man uppmuntrade mig med orden: På längre avstånd  ser man inte skönhetsfelen.

Det lät ju betryggande.

Men en sak är då helt säkert. Vi har ännu ett  projekt att ta oss ann till våren, tar det aldrig slut?

Om tjejerna fick bestämma så skulle det bli höstlov redan i dag. Ja, ni ser ju hur bestämda de ser ut.

Nu är det sista rycket med alla läxor, utom för dessa stackars naturvetare. De måste plugga hela lovet eftersom de har flera stora prov direkt efter lovet.

Jag påminde yngsta dottern om att detta inte var ett höstlov utan ett läslov. Hon såg inte särskilt övertygad ut. Hon mumlade något om att hon bara ville ha kul under veckan. Vad hon nu menar med det…För jag anser att läsning är jättekul.

Vi ska definitivt besöka både biblioteket och Akademibokhandeln och förhoppningsvis upptäcka några nya härliga böcker att sluka, love it.

Finns det fortfarande någon som har missat att det snart är Halloween? I den här familjen går det liksom inte att undvika denna stora företeelse. För här pysslas det för fullt. Just nu går strykjärnet varmt av olika skapelser som tillverkas. Yngsta dottern håller  även på med någon limhistoria som hon gör spindelväv av. Jag är inte helt bekväm med allt lim som hon springer runt med i huset. Finns det något värre öde än att någon råkar trampa på eländet för att sedan smeta ut kladdet på mitt kära trägolv? Hua lia, vilken mardröm.

Alla utom jag har beställt hem en del attiraljer till halloween. Det blir ”all in” kan man säga och varför inte. Min man lovade nämligen barnen i ett mycket svagt ögonblick att även han ska klä ut sig. Haha, som jag längtar…

Yngsta dottern provade den nya peruken och funderade på om hon skulle gå till skolan med den, men ångrade sig i sista minuten. Hon blev lite orolig att den skulle gå sönder, så hon får hålla tillgodo med den under höstlovet, helt enkelt.

Just nu letar jag efter lite roliga halloweenrecept, både för matlagning och bakning. Har ni några skrämmande tips?

Yngsta dotterns skola ska ha loppis nu på torsdag. Jag har med ljus och lykta letat bland gömmorna efter saker att skänka bort, det var inte svårt. En blick ner i källaren och jag var i hamn. My god, undrar om hela skolan skulle kunna komma förbi och hämta alla saker? Ingen skulle bli gladare än jag.  Tänk, vad man samlat på sig genom åren, gamla böcker som ligger  och dammar och en och annan ful ljuslykta som man bara inte förmått sig till att slänga. Äntligen har jag ett tillfälle att bli av med alla dessa grejer, så skönt.

Nu tyckte väl yngsta dottern att jag var väl frikostig med allt skräp, hm, jag menar loppisfynd och var inte helt villig att bära med sig allt. Inga problem deklarerade jag, vi har stor bil så allt kommer att få plats, jag kör dessutom ner allt snabbare än blixten så att ingen hinner ångra sig.