Livet

Mina mungiporna går nästan ett varv runt huvudet av glädje med tanke på den korta  promenaden jag har till nya arbetet. Det känns jättebra att vara hemma på nolltid när jag slutar. Mitt schema ser också väldigt bra ut. Jag börjar tidigt på morgonen och slutar då också tidigt, passar mig utmärkt. Dock dök det upp en plump i protokollet redan första dagen, kvinnan jag skulle arbeta med hade sagt upp sig under sommaren så numera blir vi två nya i en verksamhet som vi måste bygga upp på egen hand. Det kommer att bli en tuff nöt att knäcka eftersom tiden aldrig räcker till. Det är mycket som måste planeras och tänkas på. Nåja, det är bara att kavla upp ärmarna och ta tag i det när verksamheten väl drar igång på riktigt. När jag jämför den gamla skolan versus den nya, inser jag hur mycket längre fram den gamla har kommit, det är allt från digitalisering till undervisning. Det är ett milslångt glapp mellan verksamheterna. Min egen hemkommun har definitivt halkat efter, vilket känns jättetråkigt. På den nya skolan  måste jag betala skollunchen vilket jag inte behövde i Stockholm. Där fick vi också egen telefon och dator. Här delar vi på en telefon på flera avdelningar så även datorn. Vi får inga arbetskläder men det fick vi där och så vidare. Men det finns en sak som väger upp det hela och det är humor. Den här lappen sitter uppklistrad på vår personaltoalett.

Haha, var inte blyg att använda den…i broderad text dessutom. Vilken humörhöjare. I gårmorse när jag dammsög öppnade jag ytterdörren till vår balkong på övervåningen. Plötsligt  slog det mig att vi borde göra något åt den tråkiga balkongen. Sagt som gjort, tio minuter senare stod Patric med motorsågen i fast grepp och sågade sig igenom det väggfasta bordet och bänkarna. Trettio minuter senare stod vi i kassan på ett byggvaruhus och köpte två (2) rottingstolar, två (2) infravärmare och en (1) ljusslinga. Vi har inte uttnyttjat balkongen på minst 10 år. Det är på tiden att vi ändra på det.

DSC_0007-7

DSC_0009-4

Härligt med varmt väder. Tydligen ska värmen fortsätta ett tag till, underbart!

Ta hand om dig!

Profilbild för Okänd

Författare: lamatrona

Hej! Välkommen hit. Jag är en gift fyrabarnsmamma, med vuxna barn. Jag har noll droppar italienskt blod i mig, vad jag vet. Däremot har resten av familjen en del av den varan eftersom min man är halvitalienare. Därför tyckte jag att mitt bloggnamn passar bra: La matrona = husfrun = jag. I min blogg skriver jag mest om mitt familjeliv och min vardag. Inspirationen hittar jag oftast hos mina barn. De kan verkligen bjuda på sig själva. Det jag är mest glad över är att barnen tycker det är toppen med en mamma som bloggar på ålderns höst. Håll till godo.

Lämna en kommentar